Eskilstunalaget inledde starkt, inte minst Josefin Johansson vars högerslägga talade flera gånger om, och efter 20 minuter stod det 10-7 Till synes ganska tryggt. Men gästerna repade mod och hann ifatt till pausen då det stod 12-12.
Efter sidbytet sa det stopp å det grövsta för Guif. Eller vad sägs om futtiga fyra mål från minut 31 till 50?
‒Ja, vad hände egentligen? Jag tyckte mest att vi tappade det i försvaret och då fick vi inte till anfallen heller. Men det var väl både och egentligen, säger niometersspelaren Delac som bara lirade defensivt inledningsvis men fick chansen framåt och gjorde det bra.
‒Det kändes helt okej i alla fall. Jag gillar verkligen att spela med Jennifer (Wallin). Vi lirade ihop i Göksten förut också.
Dessa två hade stundtals ett jättefint samarbete och offensivt sett var den detaljen det mest glädjande för Guif. Nästan det enda glädjande, om man ska vara elak.
För mycket måste förbättras - snabbt. Spelmotorn Jessica Rydberg behöver höja tempot, Josefin Johansson sköt mycket som hon ska men efter fin utdelning inledningsvis gick inte mycket i nät därefter. Och gemensamt för nästan alla var slarv med passningar och andra tekniska fel.
Vid 16-21 såg det helt kört ut. Wallin sprang sig dock igenom, gjorde 18-21 plus fixade en utvisning. I nästa anfall bröt Delac en passning och kontrade in 19-21, då hade Guif vittring men upphämtningen kom av sig efter en helt onödigt, bortkastad sidledspassning och GT Söder höll undan till två viktiga poäng på allsvenska tabellens nedre halva.
Känner ni press med tanke på er tuffa målsättning, Lovisa?
‒Nej, det är ingenting jag tänker på i alla fall. Klart att vi siktar uppåt och det fortsätter vi att göra. Serien är lång och mycket kan hända ännu.
Som första halvan i Guifs dubbelarrangemang fick damerna också spela i hela Stiga Sports Arena den här gången.
‒Vi hade nästan så i kvalet i våras men det är klart att det blir roligare. Det känns mer på riktigt, säger Lovisa Delac.