I början på det nya läsåret informerades Eskilstunas kommunala lärare om det ekonomiska läget på respektive skolor. På Rekarnegymnasiet kallades lärarna till skolans aula, där de av skolans rektorer fick veta att de har tio miljoner kronor mindre att röra sig med. Men några besparingar är det inte frågan om, sades det.
Ändå står det exempelvis klart att det redan i vår sägs upp personal och att man i höst slår ihop elevgrupper till färre och större enheter.
– Vi är väldigt oroade över våra möjligheter att hjälpa eleverna att uppnå de kvalitetsmål politikerna satt för dem, säger Pia Roos, en av totalt över 70 Rekarnelärare som i veckan gått samman i en debattartikel i Eskilstuna-Kuriren.
På torsdagen träffar Kuriren sex av lärarna, som är noga med att poängtera att de inte kritiserar skolans ledning.
– Vi har bra kommunikation med skolledningen, men de måste ju få förutsättningar att sköta verksamheten, säger Gunilla Skogsmo, lärare och lokalombud för Lärarnas riksförbund.
Eskilstuna går rekordbra och man ska bygga nya skolor. Samtidigt genomför man denna nedskärning. Vi får helt enkelt inte ihop det
Lärarna på Rekarnegymnasiet
Jorma Hämäläinen är lärare och lokalombud för Lärarförbundet:
– Det är sättet det hela sköts på. De presenterar att tio miljoner ska bort. Så frågar vi "Hur blev det så här? Vad har gått fel?". Vi frågar våra rektorer och de vet inte heller. Därför vänder vi oss till politikerna.
Lärarnas frågor riktar sig till främst barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen (M), som hur skolans kvalitet ska upprätthållas och hur kommunen kan locka lärare som stannar kvar.
Och varför ligger Rekarnegymnasiet plötsligt på minus? undrar Pia Roos med kollegor.
– Sveriges ekonomi går bra, Eskilstuna går rekordbra och man ska bygga nya skolor. Samtidigt genomför man denna nedskärning. Vi får helt enkelt inte ihop det, säger hon.
Lärarna är medvetna om att skolan tappat elever, men menar att man redan tagit bort lärartjänster som kompensation. Och nästa år väntas eleverna bli fler igen.
‒Trots det ska personal för fyra miljoner kronor bort, säger Michael Ludvigsson, lärare och skyddsombud för Lärarförbundet:
– De som åker nu är viktiga funktioner som hjälper eleverna att ta sig igenom skolgången. Assistenter, handledare, kuratorer, säger han och menar att lärarna nu får mindre tid för mentorskap, för- och efterarbete, att rätta prov och att sätta och motivera betyg.
Pia Roos och hennes kollegor menar att detta kan få allvarliga konsekvenser för elevernas framtidsutsikter.
– Forskning visar att en godkänd gymnasiegång är en avgörande skillnad mellan utslagenhet och att ta sig ut i arbetslivet.
Jari Puustinen fick på torsdagen en färsk ekonomisk rapport från gymnasieutskottet.
– Vi från politiken har inte lagt några nya besparingar, men detta är en mycket komplex fråga. Framför allt handlar det om förändringar av lokalkostnader, statsbidraget och skolpengen.
Till 2019 kommer vi att ha mer pengar och fler elever. Det är därför vi bygger en ny gymnasieskola
Jari Puustinen (M)
Han förklarar att den tidigare politiska majoriteten rationaliserade underhållskostnaderna för skollokalerna.
– Man började för ett antal år sedan städa varannan dag och nu fick vi ett påpekande från miljö- och räddningsförvaltningen. Vi måste städa varje dag och det innebär tio miljoner i ökade kostnader.
De tyngst vägande faktorerna för Rekarnegymnasiet är dock ett gammalt underskott på två miljoner kronor, förändringar i skolornas statsbidrag som ger fem miljoner kronor mindre 2018 än 2017, samt en lägre skolpeng.
Skolpengen är kommunernas pott för att finansiera varje elevs skolgång. Rekarnegymnasiet har det senaste året tappat 86 elever som bytt skolor, flyttat eller utvisats. Dessutom har färre elever än förväntat gått på språkintroduktion, vilket annars ger en betydligt högre skolpeng.
– Sammantaget finns det helt enkelt mindre pengar 2018. Till 2019 kommer vi att ha mer pengar och fler elever. Det är därför vi bygger en ny gymnasieskola, säger Jari Puustinen
Lärarna är oroliga över att eleverna nu inte ska kunna nå kvalitetsmålen. Vad säger du om det?
– Jag förstår deras oro. Jag har pratat med förvaltningen och sagt att vi ska ha en träff med rektor, lärare och förtroendevalda, säger Jari Puustinen.
Eskilstuna-Kuriren har sökt Rekarnegymnasiets rektor Daniel Moberg utan framgång.