David Lindblads är en av världens få experter på the internet of things; ett paraplybegrepp för tekniken som gör det möjligt för saker att kommunicera med varandra över internet. Efter uppväxten i Eskilstuna lämnade han hemstaden för plugg och jobb i Stockholm – för att en dag bli uppringd av ett företag som sade sig befinna sig i Jersey.
– De sa att "vi vill ha dig hit". Jag hade jobbat på samma företag i åtta år och kände mig ganska klar, och efter att vi precis hade fått barn var min fru också sugen på förändring. Men vi trodde att vi skulle flytta till New Jersey först – jag visste inte ens att Channel Islands och Jersey fanns.
I stället fick familjen besöka en ö i brittiska kanalen, strax utanför franska Normandie.
– Det var i mars, med storm och regn och vi tänkte att vad har vi gett oss in på?
Efter ytterligare ett besök öppnades dock parets ögon för fördelarna med ön, som ligger en knapp timmes båtresa från Frankrike och fyra timmar med snabbfärja till England.
– Det är en idyll med stränder överallt och vandringstråk över klippor som ser ut som de som finns i England och Skottland. Man kan båtluffa mellan öarna, och förr var det ett populärt semestermål för engelsmännen. Det finns ingen kriminalitet och är perfekt för barn, säger David Lindblad.
Han beskriver kulturen på Jersey som en fusion mellan engelskt och franskt, och medan gatunamnen är franska är engelska huvudspråk. Öarna lyder under engelska kronan men har sin egen lagstiftning.
– Jersey är ett skatteparadis, och en del superrika köper hus här som står tomma största delen av året. Eftersom många har så gott om pengar så är boende väldigt dyrt, och vi betalar 3 000 pund i månaden för att hyra ett hus. Den låga skatten gör också att man betalar för det mesta själv – så man måste ha försäkringar för allt. Det är ett totalt annat samhälle än i Sverige, och det är tufft för de som inte kan betala. Men för de som har råd ger det en större valfrihet, säger David Lindblad.
Frun Nina Lindblad har sedan flytten för tre år sedan fått jobb på ön, och sonen Axel, som bara var fyra månader när familjen lämnade Sverige, talar nu flytande engelska.
– Men han pratar inte svenska trots att vi bara pratar svenska hemma och läser för honom på svenska. Han förstår språket, men i skolan pratar han bara engelska hela dagarna, så det blir så naturligt, säger David Lindbland.
Hur har det gått att skaffa nya vänner på ön?
– Vi hade tur att Axel var så liten när vi flyttade hit. Via förskolan och mammagrupper har vi fått många vänner, men när man är ny på en plats får man vara extra social och vårda de vänner man har. Jag upplever också att både engelsmän och amerikaner är nästan övertrevliga när man stöter på varandra. Det är "åh, du är så trevlig och vi måste verkligen träffas snart" – och så händer ingenting. Det är väldigt viktigt att vara bra på ytan, medan man som svensk kanske är mer reserverad men faktiskt menar vad man säger.
Vad är ditt bästa råd till andra som är sugna på att flytta utomlands?
– Att våga ta steget och åka. Folk är inte så olika som man tror. Visst, man måste kunna tala språket, det är inte billigt och krävs mycket jobb – men jag tror att det är värt det. Jag tänker inte minst på att min son har lärt sig engelska.