Erik växte upp i Rönnöfors en liten ort i Jämtlands inland. Hans far var präst och Erik fick tidigt följa med på olika kyrkliga uppdrag som innebar att ibland i väglöst land besöka olika byar och samevisten i församlingen.
När familjen flyttade från Jämtland till Kramfors i Ångermanland, drabbades familjen av tragedin att fadern i samband med en vistelse i Storlien omkom i en lavinolycka 1957, Erik hade då inte fyllt 14 år.
Erik var äldst av tre syskon, Eva 12 och Bertil 7 år. Erik fick och tog ett stort ansvar för familjen under åren efter faderns död.
Efter studentexamen i Kramfors studerade Erik juridik i Uppsala, efter studierna valde Erik domarbanan och gjorde en sedvanlig domarkarriär med tjänstgöring i tingsrätt, hovrätt och departement.
När Erik tjänstgjorde som kanslichef i Högsta Domstolen blev han utsatt för ett allvarligt mordförsök, när han i sitt tjänsterum tog emot den så kallade ”balettmannen” som med två köksknivar försökte mörda Erik. ”Balettmannen” ansåg att Erik var en representant för det svenska rättsväsendet som inte tillvaratagit hans intressen. Erik överlevde mirakulöst och var snabbt i tjänst efter överfallet. Erik var en statstjänsteman av den gamla skolan, ingenting i yrket var för svårt eller för arbetsamt.
Erik avslutade sin domarkarriär med att som första lagman bilda och inviga Attunda tingsrätt.
Erik var en person som värnade och vårdade sin kära familj. Vi syskon har förlorat en bror som alltid var ett stöd och supporter till allt vi tog oss för.