Sven-Erik Ejeborg föddes och dog i Dalarna. Han blev 86 år.
Sven-Erik Ejeborg, eller kort och gott Eje, växte upp i Avesta.
Via tidningsjobb i Varberg hamnade masen i Strängnäs vintern 1961.
Han skulle bli ST trogen ända fram till pensionen 37 år senare.
– Pappa blev mest känd som sportjournalist. Många minns honom fortfarande. Går jag till exempel omkring på Strängnäs marknad är det minst 20 personer som frågar "hur är det med Eje", säger sonen.
Pappa Ejeborg gillade sporter som orientering, skidor, fotboll, bandy och hockey.
– "Eje" hade ju även en egen vinjett i tidningen, säger Johan Ejeborg.
Även undertecknad minns Sven-Erik Ejeborg från min tid som ung praktikant och frilansare på ST. Bland annat fick jag åka med honom en kall fredagskväll till Hammarängen för att bekanta mig med IFK Mariefreds hockeylag.
– Han gjorde avtryck i många klubbar och var en god representant för den gamla skolan. Genom åren tog pappa också många fina bilder, säger Johan Ejeborg.
Hade du hamnat på SVT utan honom?
– Kanske inte. Jag arbetade på ST, bland annat tillsammans med pappa. Det gick ganska bra, vi blev aldrig osams...
– Men mamma var politiker, så jag har nog ärvt hennes framtoning. Eje gillade inte rampljuset.
Föreningslivet låg Sven-Erik Ejeborg varmt om hjärtat. Han var "pappa" till flera evenemang i Strängnäs och fanns med när idrottsalliansen bildades.
"Jag har framför allt velat kämpa för att det ska hållas kommunmästerskap. Den lilla tävlingen är lika viktig som den stora", sa "Eje" i ST:s avskedsintervju den 23 februari 1998.
Kort senare flyttade Sven-Erik Ejeborg tillbaka till Dalarna, närmare bestämt till Falun. Då fick han nära till Vasaloppet som han rapporterade om i ST/EK varje år, även efter pensioneringen.
Tiomila och 5-dagars, två orienteringsklassiker, låg honom också varmt om hjärtat.
Johan Ejeborg tillsammans med sin far Sven-Erik Ejeborg under ett besök i Strängnäs.
Sven-Erik Ejeborg tog sina dagliga promenader in i det sista. Det var efter en sådan som "Eje" avled i hemmet.
– Han led av Alzheimers men var i god fysisk form för sina 86 år. Så dödsfallet kom oväntat. Det är chockartat och jag känner en stor tomhet, ingen hann säga hej då, berättar Johan Ejeborg som hade regelbunden kontakt med sin far:
– En glad, trevlig och positiv person. Det kan nog alla skriva under på.
Sven-Erik Ejeborg sörjs närmast av sonen Johan med fru Henriette, barnbarnet William samt sambon Ulla med barn.