Ola Husamou.
– Jag kände skuld när jag lämnade Syrien under tiden folk förtrycktes. Men jag nådde en punkt där jag förlorat all drivkraft till att fortsätta mitt arbete. Jag förlorade mig själv och oron för min säkerhet blivit för stor, säger Ola Husamou.
Hon blev inbjuden till Eskilstuna 2019 genom International Cities of Refuge Network (ICORN), som är ett nätverk av städer som erbjuder skydd åt förföljda kulturskapare från olika länder. Kommunen står för försörjningen i två år så att konstnären kan fortsätta verka med sitt arbete.
Hon är i huvudsak författare och har skrivit 15 barnböcker och tre poesiböcker. Därutöver är hon även dramaturg och musiker. I hemlandet arbetade hon som redaktör för flera tidsskrifter men också med humanitära frågor för krigsskadade barn.
– Jag har utsatts för hot många gånger och även fått gömma mig. Jag hade ett kulturcenter när jag blev tillkallad av den politiska underrättelseavdelningen. De förhörde mig om mina vänner och ville att jag skulle övervaka dem för regimen. Jag vägrade och blev tvungen att stänga det och fly till Damaskus.
Hon berättar att hon använt konst som självutforskande och uttryckande sedan barnsben. I dag är återkommande teman människors och framförallt barns rättigheter.
– Jag hittar inspiration inom mig själv, i naturen, av universum... I allt. Jag skriver om hur viktigt det är att vara fri, att vara sig själv och också att kunna acceptera andra.
Ola Husamou har skapat sedan barnsben. När hon blev vuxen blev författandet och konsten en del av hennes arbete. I Syrien blev hon dock hotad och förföljd. 2019 kom hon till Eskilstuna.
Hon har bott i Eskilstuna i tre år och fristadsperioden tog slut för ett år sedan. Här har hon haft flera poesiutställningar. Hon har även översatt svenska barnböcker till arabiska och jobbar på stadens bibliotek.
– Jag har varit mycket i utanförskapsområdena och haft workshops. En av dem var riktad för arabisktalande kvinnor. Jag hjälpte de med att berätta sin historia och kunna arbeta om den utifrån ett nytt perspektiv.
Hon känner sig hemma i Eskilstuna och jämför sitt liv här med hemstaden Tartus.
– I Eskilstuna finns en mångkultur som liknar himmelriket. Här finns människor i massa olika former och med många olika tankesätt. När en stad är sådan så blir man mer öppensinnad och kan ta tillvara på många kulturers olika kunskap. Och på samma sätt som jag ville göra i min hemstad, så vill jag här bygga broar mellan människor.