"Vi fick ett helt fantastiskt bemötande på specialisttandvården, de var helt fantastiska", minns mamma Moa Lehtosaari. På bilden: Agnes, Moa och Clara.
I tre dygn kämpade Moa med sin igångsatta förlossning på Mälarsjukhuset innan varenda reservkraft i henne var slut. Läkare beslutade om akut kejsarsnitt. Agnes föddes först och två minuter senare kom tvåäggstvillingen Clara.
"Oj, hon har två tänder!"
Moa minns att det var bland det första som läkaren sa, men också att hon själv var för medtagen för att ens ta in informationen om upptäckten i lilla Claras mun.
Det var först senare som hon insåg att det är väldigt ovanligt att barn föds med tänder som redan har spruckit igenom tandköttet.
Några dagar efter förlossningen hade tänderna vuxit upp helt och när familjen hade kommit hem till Ärla upptäckte de, i samband med flaskmatningen, att tänderna var lite lösa.
– När man satte in flaskan i munnen såg man att de rörde på sig, minns Moa.
En och en halv vecka senare var gaddarna ännu mer lösa och mammans oro hade vuxit sig stark. Tänk om flickan skulle tappa tänderna och sätta dem i halsen?
Tvåäggstvillingana Clara och Agnes. Clara föddes med två framtänder, det gjorde inte Agnes.
Familjen vände sig till BVC som hänvisade till tandläkare. Men ingen av tandläkarmottagningarna hon ringde hade någon kunskap om saken och ville inte boka in dem på något besök, utan uppmanade dem att avvakta.
– Men jag gav mig inte. Tänk om det skulle hända något? Så jag tjatade till mig en tid på det andra stället jag kontaktade.
Tandläkaren de fick träffa sa direkt att han inte hade någon kunskap om situationen och skickade en remiss till specialisttandvården på Mälarsjukhuset. De ringde upp bara några timmar senare och erbjöd en tid samma eftermiddag – då var Clara två veckor gammal.
Familjen Lehtosaari består av Clara, mamma Moa, Agnes och pappa Samuel.
Väl på plats upplevde Moa bemötandet som fantastiskt – och uppståndelsen som stor. Många ville komma in och titta.
– De sa "det här är den yngsta patienten vi har haft".
Tandläkaren konstaterade också att tänderna satt löst och erbjöd sig att ta bort dem direkt.
Efter att ha bedövat den lilla flickan visade det sig att det inte behövdes mer än en pincett för att plocka bort tänderna – som inte hade någon rot.
Bedömningen var att det nog var extratänder som Clara hade fötts med, men någon röntgen gjordes inte med hänvisning till hennes ålder, förklarar mamman.
Det vanligaste är att man redan på BB upptäcker och remitterar spädbarn med tänder till specialisttandvården, förklarar övertandläkaren Andreas Dahlander.
Andreas Dahlander, övertandläkare på specialisttandvården på Mälarsjukhuset, uttalar sig inte om det specifika fallet men enligt de studier han tagit del av bedömer man att omkring 1 av 3 000–4 000 barn föds med tänder.
– Så det är hyfsat ovanligt, konstaterar han.
Han förklarar att tänderna som bildas redan under fosterstadiet och är mjölktänder kallas för neonatala tänder.
– Om de inte ställer till något besvär så låter man dem vara. Men det skulle kunna vara besvär för mamman om hon ammar, om bebisen biter i bröstet kan amningen bli ganska svår. Då kan det vara en anledning att ta bort tanden.
Men precis som i Claras fall kan det var så att tanden är så lös att den riskerar att lossna.
– Då kan det finnas risk att man aspirerar den, alltså får ner den i lungorna, förklarar Dahlander.
Om man väl drar ut en neonatal tand brukar man inte få någon ny mjölktand på den platsen, när resten av mjölktänderna börjar växa fram.
– Men det handlar ofta om en framtand i underkäken, och den klarar man sig ganska bra utan, säger han.
Familjen ser fram emot höstens möjlighet att röntga Claras mun för att få svar på mysteriet med tänderna. "Vi vill veta vad det är för något. Eftersom det här är så ovanligt vill man ju veta vad det var?"
Ett år efter att Claras tänder plockades bort med pincett började en ny tand skymta på samma plats. Men efter att ha spruckit igenom stannade den i växten i ungefär ett halvår.
– Sedan började den titta fram ännu mer och då såg vi att den såg väldigt konstig ut. Den liksom växte liggande, var skrovlig och gul. Man såg verkligen skillnad mot de andra tänderna som satt bredvid, säger Moa.
Ytterligare ett tandläkarbesök bokades in och förskolan informerades om att Clara skulle börja lite senare den dagen. Men dagen innan tandläkarbesöket frågade förskolepersonalen Moa om tanden som skulle undersökas. "Var sitter den? Vi ser ingen tand?"
– Då hade hon tappat den på förskolan. Kanske hade hon svalt den? säger Moa.
Så i stället för den planerade undersökningen fick mamman ta med sig bilder på den gula tanden till tandläkaren. En teori är att det som växte upp var rester från de tänder som fanns när hon föddes. Men Moas magkänsla säger att det inte stämmer.
– Men de vill inte röntga innan hon fyller tre i oktober. Så fram till dess är det ett mysterium!
Har du varit med om något liknande? Tipsa redaktionen på alskadeunge@ekuriren.se