Långbordet är dukat, granen klädd och Santa Baby hörs på låg volym. Tomtenissarna, förlåt pyssel- och loppisälskarna Sofia Westerlund och Jessica Flyckt Andersson, trippar på tå för att inte väcka en sovande bebis. Men när Walter, 7 månader, vaknar bryr han sig inte det minsta om att mamma lägger sista handen vid Vindens förvandling.
– Man kan skapa stor julkänsla med en liten plånbok.
I vanliga fall tjänstgör det gamla sädesmagasinet i Örsta som klimatsmart konferensanläggning vid namn Vinden men nu är det julpyssel som gäller. Det är nämligen inte ett julbord i traditionell mening som dukats upp bland takbjälkarna. I stället har showroom coordinatorn respektive illustratören, låtit kreativiteten flöda. Att Vintagerabbits ena halva även kan titulera sig konstnär märks inte minst på "pepparkakorna" av kartong.
– Jag använder Sofias pepparkakor som mall, säger Jessica nöjt.
Sofia, som för något år sedan knep en finalplats i SVT:s Konstnärsdrömmen, lovar att pysslet är supersimpelt.
– Jag har bara klippt lite random husformer och använt vit täckande penna. Det är den barnvänliga varianten av pepparkakshus. Har man gjort riktiga vet man att socker är pissvarmt, som gjort för att bränna ihjäl sig på. Och dessa håller år efter år.
Granen, en trotjänare köpt på second hand, är sparsmakat klädd med girlanger av tapetrester och julgranskulor som har år på nacken. Vill man uppdatera dem finns flera sätt.
– Måla med akrylfärg eller frosta genom att limma och doppa i socker eller flingsalt. Barn älskar det.
Metoden tillämpas även när julklappschokladen ska paketeras. En frostad glasburk toppas med loppisfyndat snöre och bitar av en duk som gjort sitt.
– Och så kan man ta en tandborste, doppa i vit färg och köra ett frrrssst på glaset.
Va?
– Du vet när man råkar spreja tandkrämsfläckar på badrumsspegeln, det ser ut som snö.
När det gäller paketinslagning kommer gamla linnekökshanddukar väl till pass. Eller varför inte använda tidningspapper?
– Gamla tidningar är finast, kika på loppis. Där finns drivor av nystan som använts för att väva trasmattor, jättefint som snöre och smart för både plånbok och miljö, säger Jessica.
Vid det här laget torde det knappast komma som en överraskning att duon har svart bälte i den ädla sporten loppisfynd. Vid sidan av Vinden ägnar de sig åt instagramförsäljning av guldkorn från skattjaktsrundor i Sörmländska välgörenhetsbutiker.
– Den 17 december kommer vi att köra en pop-up här tillsammans med de grymma keramikerna Emelie Thornadtsson och Josefin Falk, samt Anne-Lie Smith från Naturligt & återbruk, säger Jessica och utlovar även mat från Miami Najs.
När det är fotodags befarar hon att sonens kärlek till granen i allmänhet och prydnaderna i synnerhet ska resultera i kaos. Men scener á la Piff, Puff och Pluto på julafton uteblir.
– Ingen fara, jag håller fast den, säger Sofia och riktar uppmärksamheten mot granens nedre del.
– Foten är tråkig. Ställ den i en korg eller bygg en "säck".
Till sist – vad vore en loppisgran utan en passande stjärna i topp?
– Klipp remsor av tapet, vik som ett dragspel och limma ihop rygg mot rygg, tipsar Sofia och får medhåll av Jessica som tar till det tunga artilleriet – Babblarna på telefonen – för hålla Walter nöjd utan att granen är i farozonen.
– Jag brukar hänga stjärnorna på vitrinskåpet. Eller i fönstret.