Intresset för vad som varit gör sig påmint på armen. "Det är en påminnelse om att lära sig av historien, tänka på vad som skett och vad konsekvenserna kan bli."
"Straffad 1863 för horsbrott." Den snirkliga skrivstilen är inte en utmaning för Sanna Skoog.
– Man lär sig hur bokstäverna såg ut. Anna Kristina var gift och hade umgänge utanför äktenskapet, säger släktforskaren som har "De döda lär de levande" tatuerat på armen.
Som barn fängslades hon av morfars fotoalbum och när Odlarskolan i samarbete med släktforskarföreningen erbjöd en elevens val-kurs i sjuan tog intresset fart.
– Det är fascinerande hur mycket man kan leta fram om någon man bara hört namnet på.
Bland likasinnade sänker Sanna Skoog medelåldern avsevärt. Något hon hoppas att det snart blir ändring på.
– Digitaliseringen gör att fler unga ser möjligheterna. Förr fick man åka till de olika landsarkiven. Vill du gräva i domböcker får du fortfarande göra det.
Sanna Skoog är tacksam för digitaliseringen men inhämtar även kunskap på andra sätt. Ett tips till nybörjaren är att prata med äldre släktingar. "De kan berätta historier du aldrig kan gräva fram i offentliga register."
Själv har hon spårat släkten Skoog till slutet av 1600-talet.
– Min släkt är en arbetarsläkt med torpare och pigor, inget adligt folk. Därför tar det stopp vid sekelskiftet.
Hon utgår från ett program som heter arkiv digital där material från kyrkböcker är inscannade. Farfar, född 31 maj 1929 i Fors församling, får agera exempel.
– Här, i födelse- och dopboken, hittar vi honom. Här finns föräldrarnas namn, födelseår och en sidhänvisning. Så håller jag på, och när jag inte kommer längre går jag in på sidospår. Mitt mål är att trycka en bok och ge till släkten.
Slutet av 1600-talet. Det är så långt tillbaka släktforskaren kommit när det gäller familjens historia. "Min släkt är en arbetarsläkt med torpare och pigor, inget adligt folk. Därför tar det stopp vid sekelskiftet."
Hur var det då med släktingarna som emigrerade till Amerika i början av 1900-talet?
– Enligt skrönan skulle min farfars farfar ha haft ett hemskt humör och varit hård i sin uppfostran. Tre av sönerna ska ha emigrerat för att fly undan honom.
Nu skulle hon spåra släktingarna och deras anhöriga framåt, något som innebar extra utmaningar på grund av sekretess. Dessutom handlade det om personer i ett annat land.
– Vi har husförhörslängder och församlingsböcker medan man i USA har folkräkningar var tionde år. Men jag lyckades, bland annat via dödsannonser. De är ofta väldigt detaljrika i USA.
Spåren ledde till en person boende i Michigan. Förhoppningsvis var han pappans syssling.
– 'Ja, det är min släkt du pratar om', sa han och blev superfascinerad och chockad. Släkten heter fortfarande Skoog och till jul bakar de enligt svenskt recept, en slags fläta som kallas cinnamon rolls.
Kontakten resulterade i planer på att träffas.
– Han är sugen på att uppleva en svensk midsommar.