Sextio år inom yrket – och än är det inte över. Solveig Önn, 75, älskar sitt jobb som frisör och har sett en och annan trend komma och gå. Allt från Twiggys skulpterade korta frisyr till alla 90-talstjejers dröm – Rachel i Vänner.
"Flickorna" – det är chefen och kollegorna på salong Skägg och lockar i Gamla Staden.
– De tycker inte om att jag säger flickor men sist jag fick blommor stod det "från dina flickor". De hånar mig! Jag måste jobba med unga så jag hänger med, säger Solveig Önn och poserar snällt vid en huv modell äldre.
– Det är Emelie som är 50-talare. Men det passar ju bra här.
– Jag har alltid varit lilla flickan men nu är jag chef, säger Emelie Nielsen med en blinkning.
Förutom flickorna och kundkontakten finns ytterligare en anledning att pensionsvägra.
– Kärleken till hantverket. Jag vill alltid att det ska bli bättre.
Det började med en nyfiken åttaåring som undrade om hon fick assistera när farmor skulle permanenta sig. Tretton år gammal snyggade hon till mormor och moster inför helgen. Steg ett: Rulla håret på spolar. Steg två: Fram med dammsugaren.
– Man fäste en plastgrej på dammsugaren, håret torkade från blåsten. Det var innan huvarna.
Här avhandlas skilsmässor, barnbarn, otrohet och lite annat smått och gott. För den som så önskar förstås. "Det kan vara lite som att bikta sig."
Det har blivit hela trettio år i Gamla Staden. Numera är Solveig Önn inte ägare av salongen. "Det är en av flickorna, från början hyrde de hos mig."
1963 fick hon jobb på salong Zorina på Stenkvistavägen. Förutom en sväng till Stockholm – "det var en enda stor härva, alla dejtade sinsemellan" – har hon varit Eskilstuna trogen.
På sextio år har en och annan trend kommit och gått.
– På 60-talet kom touperingen, håren var stora som hus. Det kom en frisyr på våren och en på hösten, svenska frisörföreningen hade ett råd och bestämde trenderna. En kallades kattfrisyren, det stod ut som två vingar. Sedan köpte man frallor och hade i håret som grund. Det gick mycket skrönor om maskar som åt sig in i huvudet.
Retrokrypin. Men Solveig Önn är inte den som springer på loppisar. "Det är ägaren Emelie som är 50-talare. Men det passar ju bra här."
Modellen Twiggy fick stor genomlagskraft.
– Då gällde skulpterade, korta frisyrer. Birgitte Bardot hade en mjukare, slarvigare frisyr men fortfarande touperat.
På 80-talet kom afropermanenten och Björn Axén var husgud. Kunde han tänka sig att komma till Eskilstuna och visa hur det skulle gå till?
– Det var aldrig någon som frågat, han tyckte det var häftigt och kom hit.
Känslan för färg och form tar flera uttryck. I mars väntar en utställning på Wäsby magasin.
Trendtrippen har nått 90-talet då "The Rachel" blev ett begrepp. Plötsligt ville alla se ut som Jennifer Anistons karaktär. Andra stilikoner var Brenda, Donna och Kelly.
– Jag fick börja titta på Vänner och Beverly Hills för att hänga med.
Numera är merparten av Solveigs kunder äldre vilket innebär kortare frisyrer.
– Annars är det bara att titta på flickorna här, det är långa hår som gäller.