Fönstertricket. Ställ personen vid ett fönster och låt dagsljuset skapa en mjuk riktning i ansiktet.
Smaken är som baken, brukar det heta. Absolut. Men det finns ett och annat som kan vara trevligt för den fotointresserade att känna till och efter 25 år som pressfotograf, den senare halvan som medarbetare på denna tidning, återkommer vissa frågor. Så här kommer en mini-fotoskola och vi tar det från början.
Vare sig du plåtar med kamera eller mobil är ljuset din bästa vän. Titta på ditt fotoobjekt, hur ser ljuset ut i ansiktet? Exempelvis ger stenhårt solljus fula skuggor under ögonen. En bättre idé är att använda det mjuka morgon- eller kvällsljuset. Få saker får fotografhjärtat att slå snabbare än "the golden hour" före solnedgång. Eller ställ personen inomhus bredvid ett fönster och släck i taket. Med ens skapar dagsljuset en fin och mjuk riktning i ansiktet. Jag använder fönstertricket så ofta att kollegor pikar mig. Men varför släcka i taket? För att det gula ljuset från taklampan och det kalla dagsljuset är en dålig kombo. Fotograferar du i enbart i gult ljus, ställ vitbalans för att kompensera. När du väl hittat kamerans inställningar tar det några sekunder att trolla bort det gula.
Gult är fult, i alla fall när vi pratar lysrör och taklampor. Kompensera för det gula ljuset genom att vitbalansera. Ta en bild på en vit yta och ställ in kameran därefter. Simsalabim!
Använder du vidvinkel och går riktigt nära personen finns det risk att hen blir fundersam eftersom näsan plötsligt växt. Vidvinkel "drar isär" medan teleobjektiv "trycker ihop". Så skippa vidvinkel. Och apropå teknik, visst kan du använda "titta och tryck-inställningen" och hoppas på det bästa. Men det är när du bestämmer över kameran och inte den över dig som det blir riktigt roligt. Därför ska vi snacka bländare och slutartid nu. Ni som älskade mattelektionerna i skolan - grattis. Ni andra, håll ut, detta är värt att klia sig i huvudet någon minut över.
Bländaren och slutaren släpper in ljus. De har alltid ett förhållande till varandra, lite som Ross och Rachel i Vänner. En kärlekshistoria som aldrig tar slut. De hör ihop. Det innebär att om du förändrar ljusinsläppet via bländaren så måste slutartiden justeras motsvarande. Annars blir bilden över- eller underexponerad. Ja, förlåt, men det heter så på fotospråk. På svenska kan vi säga för ljus eller för mörk.
Suddig eller skarp bakgrund? Eller kort eller långt skärpedjup som det heter på fotospråk. Eskilstuna-Kurirens praktikant Kathrin Huss fotograferad med bländare 2,8, 5,6, 11 och 22. Pssst – kort skärpedjup med tydligt fokus på personen brukar vara att föredra vid porträtt.
Exempel: Din bild blir korrekt exponerad med bländare 5.6 och slutartid 1/125 sekund. Säg att du istället väljer en större bländare, nämligen 4. Då behöver du även ändra tiden ett steg för korrekt exponering, alltså till 1/1500 av en sekund. Men vänta nu, tänker du. Större bländare genom att gå från 5.6 till 4? Ja, här är det motvalls logik som gäller. En stor bländare har nämligen ett litet tal; 2,8 är lika med stor bländare och 22 liten. Och nu, äntligen, kommer det fina i kråksången. Om du vill att mycket framför och bakom personen ska vara skarpt, använd en liten bländare, det vill säga ett högt tal. Vill du ha ett kort skärpedjup - det heter så när det blir rejält suddigt framför och bakom där du lägger skärpan - använd stor bländare, alltså ett litet tal. Står det en lyktstolpe bakom personen som riskerar att "växa upp" ur huvudet? Den sistnämnda varianten gör problemet mindre, den första framhäver. Sen kan det vara klokt att generellt undvika uppkäftiga lyktstolpar. Men ni fattar poängen.
Hur tar jag bättre porträtt? Och hur får jag det sådär snyggt suddigt i bakgrunden? Eskilstuna-Kurirens fotograf Veronica Karlsson håller en minifotoskola.
Har jag ägnat för lite uppmärksamhet åt slutartiden? Japp. Nu i Mello-tider går tankarna till strofen "En evighet, en kort sekund". Men Carola har fel, en sekund är faktiskt en hel evighet, i alla fall om vi pratar foto. Jag vågar påstå att ingen kan hålla en kamera stilla en sekund. Och ingen står som en staty i en sekund. Om du är ovan, välj slutartider som inte är längre än 1/125.
För dig som orkat ända hit slänger vi in bonusinfo - ISO. Minns du hur det stod 200, 400 och 800 på filmrullar förr? Principen är densamma nu. Kör du på ett högre ISO tal så "får" du mer ljus. Men smakar det så kostar det. Ju högre ISO desto pixligare resultat och olika kameror ger olika möjligheter. Detsamma gäller objektiv. Man brukar säga att objektiv är olika ljusstarka, alla ger inte ens möjligheten att välja bländare 2.8.
Så vad är slutsatsen? Att dyrast kamera automatiskt resulterar i bäst bilder? Absolut inte. Det dyrbaraste och viktigaste du har är dina ögon, kameran eller mobilen är verktyg för att fånga det just du ser. Experimentera, ha kul och blända mig – förlåt, kunde inte låta bli - genom att mejla dina bästa porträtt. Vem vet, de kanske publiceras!