Nordiska museet kan berätta om våra svenska traditioner. I väntan på att adventsljus och julfirande ska lysa upp vintermörkret kommer fars dag som en liten festlighet den andra söndagen i november.
Alla har inte en far att fira, men alla har en far, känd eller okänd, död eller levande.
I kommersens påtagliga propåer förutsätts en far som kan bära slips, äta tårta och läsa böcker. Med andra ord en person som man kan köpa presenter till.
Fars dag i Sverige tillkom efter amerikansk förebild. I USA hade man firat Father's Day sedan 1919, och 1932 trycktes den första affischen som reklam för den nytillkomna dagen.
Affischen sattes upp i alla affärer som saluförde presenter tänkbara att ge far.
Bakgrunden till fars dag i USA var att en dotter ville hylla sin far. En mrs Dodd var initiativtagare. Hennes far var änkling och hade ensam uppfostrat sju barn.
Att far är värd firande och presenter tog handeln rejält fasta på då det 1949 bilades en nordisk kommitté av köpmän i syfte att verka för sedens spridning.
När Nordiska museet 1963 samlade in uppgifter om mors- och farsdagsfirande framkom att många äldre till en början var negativa till högtiden, som bland annat kallades "onödigt fjäsk".
I morgon lär många pappor få kaffe på sängen och något paket, kanske också ett egentillverkat hyllningskort från son eller dotter.
Allt fler är involverade i flera kärnfamiljer och en man kan vara biologisk far i en familj och styvfar i en annan familj. I vilken mån det kommer att påverka farsdagsfirandet återstår att se, konstaterar Nordiska museet.
Källa: nordiskamuseet.se