Familj Förre distriktsveterinären Hans Sundell, Stålboga, Malmköping har hastigt avlidit. Han sörjs närmast av dottern Sofia, sonen Erik, två barnbarn samt tre syskon. Hans blev 72 år.

Hans föräldrar Dagny, född Sundell, och Alvar Persson från Eskilstuna flyttade till Trollhättan och där såg Hans dagens ljus för första gången. Efter några år slog sig familjen ned i Hällberga utanför Eskilstuna.

Hans blev faderlös när han var fem år, och familjen med en ensamstående mamma och fyra barn tvingades leva under små omständigheter.

Hans ville ut i världen efter grundskolan och mönstrade på handelsflottan som 16-åring – ett årslångt äventyr som tog honom ut på världshaven och som han hade många spännande minnen från.

Hans hade en rad olika arbeten innan han i vuxen ålder gick folkhögskolor i Värmland och på Åsa Folkhögskola i Sköldinge mellan Flen och Katrineholm. Det gjorde han för att uppnå sitt mål att plugga till läkare.

Under tiden som han pluggade på läkarlinjen i Lund gifte han sig med Monica Hagman och fick två barn. De gick så småningom skilda vägar.

Efter några år bytte han inriktning – nu skulle han i stället bli veterinär, en examen han avlade i Uppsala 1988.

Hans Sundell fick tjänsten som distriktsveterinär i Vilhelmina i södra Lappland, ett intressant men långt ifrån glamouröst arbete med jourtjänstgöring och ibland 20-tals mil till sina "patienter".

Hans var förtjust, ja, rent av passionerad av sitt veterinäryrke och tog sig an vedermödorna i fjälltrakterna med glädje. Han var med vid renslakt, han kunde åka långväga för att förlösa en ko och ibland tvingades han bära sjuka kalvar över åkrar och ängar. 

Efter drygt tio år i Vilhelmina drabbades Hans Sundell av sjukdom och tvingades sluta arbeta. 

Sedan 2002 har Hans Sundell bott i sitt hus i Stålboga som han på egen hand renoverat och byggt till. Sin lediga tid ägnade han sig, oftast framgångsrikt, åt bridge i klubben Bridgeseniorerna Eskilstuna.

Hans blev navet för många, både fast boende och fritidsboende i byn. De stannade ofta till hos "Veterinär'n", fick en kopp kaffe och gick igenom såväl världshändelser som personliga upplevelser, ty Hans var intresserad av människor och beredd att lyssna på vad omgivningen hade på hjärtat. Därför kommer det att kännas tomt i den lilla byn sedan Hans lämnat oss.

Hans var stolt över sina två barnbarn, Kattis och Julian, och var lycklig över att få träffa dem under ett besök i Skåne, där han avled.

Till minne