Jag bara älskar när Janne Josefsson och hans kollegor på Uppdrag granskning drar ner byxorna på allsköns storfräsare genom att visa hur det egentligen förhåller sig och fungerar på olika områden här i konungariket.
Det är raka rör och inte alls det där nervösa svassandet som annars är så ofta förekommande vid kontroversiella spörsmål.
Här om onsdagen handlade det om tiggeriet och vi fick med all önskvärd tydlighet se vilka tragedier vi kan vara delaktiga i genom att av godhet lägga pengar i de där muggarna. Vi fick se hur blinda och rullstolsburna lurades hit för att tigga på Göteborgs gator under rent slavliknande förhållanden. Reportrarna åkte till Bulgarien där de träffade Mitko, Toni och de andra som med egna ord berättade hur de tiggde ihop tiotusentals kronor åt sina bossar medan de själva kom hem lika utblottade som innan trippen till Sverige.
Så mycket bättre än när självutnämnda experter av olika slag ska trycka i oss sina sanningar.
Betydligt mer lönsamt än tiggeri är att med lömskhet och lurendrejeri sno åt sig smärre förmögenheter ur våra trygghetssystem. Det här är förslagna bedragare sedan länge medvetna om och de senaste åren har vi med jämna mellanrum fått ta del av det ständigt ökande mångmiljardfusket bland företag och enskilda som erbjuder eller tilldelas personlig assistans.
Människor fås helt enkelt att spela absolut hjälplösa och skurkar håvar på så vis in enorma summor från Försäkringskassan.
Mer simpelt än så kan det väl knappast bli.
Nyligen rapporterade DN om fusket kring vabbandet och även där handlade det om allt annat än munter läsning. Hittills i år har 74,5 miljoner kronor krävts tillbaka från 1871 småbarnsföräldrar som misstänkts ha lurat skjortan av oss skattebetalare – vilket är snudd på åtta gånger mer än vad som återkrävdes under samma period 2014.
Vad är det som händer där ute och hur är det möjligt?
Hög tid för den grävande delen av journalistkåren att sätta tänderna även i dessa fenomen.
Att det mördas en del här i landet är ingen nyhet och i veckan rapporterade SVT Nyheter att antalet ouppklarade mord just nu är fler än någonsin – i dagsläget ligger de på cirka 450 stycken, var av drygt 100 har skett i kriminella kretsar i storstadsområdena.
– Mord i gängmiljö är ofta väldigt svåruppklarade och de kräver väldigt stora resurser, säger kriminologen Mikael Rying som har studerat det dödliga våldet i Sverige sedan 1990.
Den svårigheten har jag full förståelse för, men de där andra drygt 300 morden då – är de också extremt svårlösta, undrar vän av lag och ordning.
Hur som helst kan vi konstatera att någonstans kring 450 mördare går lösa i vårt land – var av åtminstone ett par tre torde knalla runt här i våra kvarter.
Man kan få kalla kårar av mindre.
På tal om kall så har jag en dylik Karhu bubblandes i farfarsglaset denna tidiga natt mot fredag 21 oktober anno 2016. Jag sitter här vid köksbordet, nio våningar upp på Stenkvistavägen och släpper härmed dessa mycket dystra ämnen.
Helgen står för dörren och jag har något att se fram emot såväl lördag som söndag. I dag ska jag heja fram sambon vid veteran-SM i terränglöpning i Västerås och i morgon blir det en heldag med halvdussinet arbetskollegor i huvudstaden.
Tåg till Stockholm, lunch på klassiska Pelikan och allsvensk fotboll mellan Hammarby och Elfsborg på Tele2 Arena står på programmet.
Det ska bli skitkul.
Glad helg på er också favoritläsarna!