Jag tittade in i spelbutiken Quick i Cityhuset en eftermiddag härförleden och hade tippat för 86 kronor när jag plockade fram en 200-lapp för att betala. När den kvinnliga expediten nått den bortre kassaapparaten med min sedel kom jag på att jag hade en hel drös av de där nya kopparfärgade "låtsasmynten" i penningfickan och hojtade högt mot henne.
Vill du ha sex?
I samma ögonblick jag uttalat orden förstod jag hur illa de lät och de halvdussin människor som fanns i den lilla butiken stannade liksom upp och de lika allvarstyngda som tysta blickar som riktade sig mot mig talade sitt tydliga språk om vad de tyckte och tänkte om den perversa gubbstrutten där vid disken.
För en tiondels sekund hann jag se kvällstidningsrubrikerna framför mig – de som berättade om hur en kritvit, klart gubbsjuk och förmodligen mycket heterosexuell medelålders man såväl trakasserat som förnedrat en långt yngre kvinna i en spelbutik i Eskilstuna.
Det hann dock aldrig gå så långt – detta tack vare en synnerligen snabbtänkt motspelerska i detta vardagsdrama.
Ty efter två tiondelar av en sekund svarade nämnda expedit nämligen "om det är kronor du menar – så är det helt okej" och i samma stund hon sa det släppte spänningen i lokalen och hon, jag och övriga närvarande log ikapp med varandra.
I stället för att bli kvällstidningslynchad, allmänt hatad och i värsta fall av med jobbet blev det en munter liten anekdot här i er morgontidning.
Så små kan marginalerna mellan himmel och helvete vara ibland ...
Men i dessa tider gäller det verkligen att vara på sin vakt, följa det politisk korrekta till punkt och pricka i alla tänkbara sammanhang och aldrig sväva iväg i ord eller handling. Du kan när som helst bli fångad på film av en dold mobilkamera och en kvart senare kan dina möjligtvis kontroversiella, men ändå högst privata uttalanden ligga ute för allmän beskådan på någon obskyr sajt på nätet.
Mer behövs inte för att drevet ska gå i gång och i ett nafs är du betraktad som kolera, absolut svartlistad och ute i kylan för årtionden framöver.
Det senare fick moderaternas digitala kommunikatör Delmon Haffo bittert erfara när han här om veckan kallade socialförsäkringsministern Annika Strandhäll för hora inför en påslagen videokamera och ett gäng av hankön glatt flabbande partikamrater i bakgrunden.
Någon fick tag i filmsnutten som snart vevades runt i alla kanaler som existerar medan Haffo blev avskydd riksbuse och fick sig därmed ett straff långt värre än vad anonymiserade pedofiler och våldtäktsmän brukar drabbas av efter sina fullständigt vedervärdiga handlingar.
Dessutom fick killen lämna sitt uppdrag redan samma dag och partihöjdare som Batra och Tobé gjorde allt som stod i deras makt för att försöka inbilla väljarkåren att vad de såg och hörde var ett unikt undantag och inte alls frågan om någon rådande kultur inom partiet.
Frågan är om de lyckades övertyga någon enda människa ...
Jag är verkligen inte den som uppmuntrar kvinnoförminskande uttalanden, men så länge det avrättas ungdomar på löpande band i våra förorter och åldringsrånen står som spön i backen i konungariket vårt har jag oerhört svårt att gå bananas över vare sig dryga decenniet gamla uttalanden av Trump eller helt nyliga av Haffo. Men nyhetsvärderarna ger väl helt enkelt folk vad folk vill ha och så fort det är något småsnuskigt med i bilden så verkar Svensson gå i gång på alla cylindrar.
Jag tror vi säger så – men har ni tid över så hörs vi på julafton.