Ingegerd växte upp i Eskilstuna, i samma kvarter som oss andra. Några av oss lärde känna Ingegerd redan på lekis och på lilla Marielundsskolan. Vi var klasskamrater i småskolan och folkskolan och vänskapen växte. Med tiden tyckte vi det var dags för en liten kamratklubb. Högtidligt bildades gruppen ”The Girls”. Ingegerd valdes till ordförande, vi övriga sekreterare, kassör och kontrollör. Ingegerd som var öppen och generös tyckte det fanns plats i gemenskapen så snart blev vi fler.
I syrenbersån hos Ingegerd på Gillbergavägen drack vi saft, åt mamma Bertas kakor och umgicks. Ordlekar, kortspel och eller bara prat och skratt.
I tonåren byttes saften ut mot te och våra hemmakvällar blev ofta sena. Mycket skoj men även allvarliga samtal om världsproblemen, om livet i stort och smått och allt som rör sig i en tonårings huvud. Musiken förenade oss. Vi sjöng och spelade ofta tillsammans. Ingegerd spelade fiol o gitarr. Vi sjöng folkvisor, Taube och dåtida trubadurlåtar och några kompade på gitarrerna. Vi övade oss att twista och dansa. Popmusiken kom. Ingegerd höll på Stones andra föredrog Beatles.
På somrarna cyklade vi på badutflykter, till Fristadstorget för att vara med när modsen samlades eller till Parken för att jaga biljetter till Sommartoppen. Efter ”Kvällskvittter” i Stadsparken var det bråttom hem till Bröderna Cartwright.
Kläder var oftast hemsydda när vi växte upp. Ingegerd knåpade själv ihop blommiga byxor och andra nymodigheter. Hellre snabbt och kreativt än petnoga.
Efter flickskolan började Ingegerd på förskoleseminariet i Södertälje. När vi inte sågs skrev vi brev från sommarjobb i skärgården och studieorter under terminerna. När studierna var klara började Ingegerd arbeta i Aspudden. Men Eskilstuna drog. Eller var det Ingerth? Efter några år gick flytten tillbaka. Ingerth och Ingegerd gifte sig, satte bo och så kom Sara till världen.
I många år har vi följt varandra och setts på våra tjejträffar. Vid senaste tillfället hemma hos Ingegerd. Vi promenerade genom Kronskogen, Stenby Äng och på barndomens gator på Västermalm. In i det sista hade vi kontakt och vårt sista digitala samtal handlade om växter och rådjurssäkra blommor som skulle passa vid sommarstugan i Sörmland.
Ingegerd, vi minns dig som en glad, generös, sportig och social tjej. Så uppmärksam och mån om din familj, släkt och dina vänner.
Vi fem har nu blivit fyra men genom våra minnen är vi alltid fem.