Förre stadsarkivarien Bror-Erik Ohlsson, Eskilstuna, har avlidit i en ålder av 83 år. Bror-Erik sörjes närmast av hustrun Gun-Britt samt av barnen Eva-Maria, Malte, Cecilia och David med familjer.
Bror-Erik Ohlsson föddes i Uppsala. Efter att ha tagit studenten i Västerås 1957 och avlagt fil.kand-examen vid Uppsala universitet några år senare inledde han sin arkivbana. 1962 fick han sin första fasta tjänst vid landsarkivet i Östersund och kom två år senare till Eskilstuna där han 27 år gammal utnämndes till stadsarkivarie 1965. Han var den förste stadsarkivarien i staden och fick bygga upp arkivet från grunden. Det första uppdraget blev att flytta 2.000 hyllmeter arkivhandlingar från stadshuset till nya arkivlokaler i stadsbibliotekets källare. Bror-Erik tog sig an uppgiften med entusiasm och i högt tempo, egenskaper som var utmärkande för honom. Att förteckna det kommunala arkivmaterialet efter fastställda principer blev en viktig uppgift. Genom aktiv insamling av företags- och folkrörelsearkiv gjorde han också stora insatser för att bevara Eskilstunas historia för kommande generationer. Han tog även initiativ till bildandet av Föreningsarkivet i Sörmland och Företagens arkiv i Sörmland (idag Arkiv Sörmland). Bror-Erik hade också flera nationella arkivuppdrag, bland annat i Föreningen för arkivanställda i kommuner och landsting (FALK), Folkrörelsernas Arkivförbund och Föreningen Bergslagsarkiv.
För de flesta Eskilstunabor blev Bror-Erik Ohlsson kanske mest känd som lokalhistorisk författare och en outtröttlig förmedlare av kommunens historiska arv. Bror-Erik skrev under många år artiklar i Eskilstuna-Kuriren, ledde stadsvandringar och höll föreläsningar. Han höll också kurser i lokalhistoria på Mälardalens högskola.
Bror-Erik var en genuin föreningsmänniska. Han deltog vid grundandet och var ordförande i hembygdsföreningen S:t Eskil och Södermanlands släktforskarförening. I S:t Eskil arbetade han bland annat för att rädda kulturmiljöerna i gamla staden. Han var också livet igenom engagerad i baptiströrelsen och verkade som arkivarie i Elimkyrkan.
I stadsbibliotekets bokkatalog finns 46 titlar där Bror-Erik medverkat som författare. Hans forskning om Eskilstuna fristad ledde fram till en licentiatsavhandling som publicerades i samband med fristadens 200-årsjubileum 1971. 1986 deltog Bror-Erik Ohlsson vid grundandet av Lokalhistoriska sällskapet i norra Södermanland. Han var den drivande kraften i föreningen under många år. Sällskapet gav ut tidskriften Lokalhistoriskt forum, anordnade studieresor och studiecirklar och utgav en årsbok. Bland de årsböcker som Bror-Erik skrev kan nämnas ”Egen härd är guld värd” om egnahemsrörelsen i Eskilstuna och ”Överhet och allmänhet” om kronofogden i Rekarne fögderi Cornelius Kramer. En grundtanke i sällskapet var att skapa bryggor mellan vetenskap och allmänhet och att göra medlemmarna aktiva i forskning och historieskrivning. Bror-Erik ledde arbetet i skrivarverkstäder vilket resulterade i årsböcker om bland annat Öja-Västermo, Råby-Rekarne och Snopptorp. Arbetet skapade delaktighet och engagemang samtidigt som det gav möjlighet att sprida kunskap om den lokala historien brett i kommunen.
Bror-Erik var huvudredaktör för och en av författarna i det flerbandsverk om Eskilstunas historia som kom ut kring millennieskiftet. Detta verk är idag det mest använda referensverket om kommunens historia. Bror-Erik Ohlsson utnämndes till hedersdoktor vid Uppsala universitet 2005 för sin forskning och sina böcker om Eskilstuna.
På ett personligt plan var det aldrig tråkigt att vara i Bror-Eriks sällskap, han hade humor och glimten i ögat men också viljestyrka och förmåga att tillsammans med andra förverkliga sina idéer. Hans målsättning var att göra lokalhistorien öppen och tillgänglig för alla – en anda som idag lever vidare i våra verksamheter. Han engagerade Eskilstunaborna och blev en välkänd profil, uppskattad inte bara för sina historiska kunskaper utan också för sin idérikedom och sitt intresse för sina medmänniskor.