En genuin och omtyckt hembygdsvän och lokalhistoriker, Ragnar Berggren, har gått bort och saknas av många i Väster Rekarne. Ragnar, född 1938, hade rötter i Gillberga socken söder om Eskilstuna. Han var yngsta barnet till Ester Josefina och Werner Berggren i en syskonskara på tio, varav flertalet föddes på gården Sofieberg.
Ragnar fick mycket i arv från sin far som kallades ”Kodoktorn” efter sitt goda handlag med bygdens kreatur utan professionell bakgrund. Werner Berggren var också skicklig smed och lärde ut grunderna till Ragnar, som efter utbildning i Malmö blev smideslärare i Katrineholm. Ragnar utvecklades till kreativ smideskonstnär vars verk pryder bland annat traktens kyrkor.
Tillsammans med hustrun Märta arrenderade Ragnar gården Nordankärr i Vingåker, där de fyra barnen föddes. Efter återvändande till barndomsbygden i Gillberga uppförde han Ekehult och Knaberhult som självbyggen.
I hembygdsföreningen Gillberga-Lista blev Ragnar en av de mest aktiva och engagerade medlemmarna och bidrog verksamt i flera sammanhang från teater till inventering och markering av drygt 150 torpgrunder. Hans ”kolarkoja” öppnades för bygdespel och för gäster från när och fjärran, inklusive biskop Jonas Jonson när han kom på visitation i pastoratet. Ragnars försynta och underfundiga minnesberättelser och notiser i årsboken Bygdeberättelser uppskattades storligen av läsarna även om det ibland inte var helt lätt att skilja fakta från fantasier.
Under sina sista levnadsår på Lagersbergsgården i Eskilstuna fokuserade Ragnar Berggren på att nedteckna släktforskning och lokalhistoria, som överlämnades till de fyra barnen – Ronny, Germund, Cristina och Anna – och barnbarn och barnbarnsbarn.