Till minne
Plötsligt nås vi av beskedet att Sarah inte längre finns bland oss och ett stort tomrum har uppstått, inte bara i vår gemenskap, utan i hela ridsporten.
Sarah Thunholm var en sann hästvän, inspirationsgivare, ridsportjournalist och ständigt på jakt efter en bra nyhet. Hon vigde sitt liv åt ridsporten på olika sätt och gick från att som journalist syna Svenska Ridsportförbundet i sömmarna, till för att för cirka tio år sedan ”byta sida” till oss på kommunikationsavdelningen.
För två år sedan lämnade hon, som nybliven pensionär, motvilligt sitt uppdrag som kommunikatör hos oss, för att omedelbart sadla om till journalist igen. Något så obetydligt som ålder stoppade inte Sarah, som lika hängiven fortsatte att som frilans sprida ordet från stallbackar och mästerskap.
Sarah Thunholm var lika entusiastisk i mötet med oss kollegor som med dem hon mötte sitt arbete.
För oss arbetskamrater var hon ett levande uppslagsverk att hämta fakta från, Sarah kom med mängder av idéer, kloka råd och var alltid omtänksam och ville veta hur vi mådde, om vi hade bekymmer eller hur det var med barn och familjer. Sarah hade stenkoll.
Sarahs nyfikenhet och entusiasm var genuin. Intresset för hur en ung ponnyryttare kände sig efter sin första tävlingsritt var lika stort som hur en OS-medaljör lagt upp planen inför det största av mästerskap. När det kom till ridsportpolitik var Sarah ostoppbar och hade ett driv som få. Säkerhetsfrågor var en annan av hennes käpphästar.
Sarah Thunholm var den engagerade ridsportaren personifierad och hon hade erfarenheter som gav många ovärderliga perspektiv i jobbet. Hon var ridlärare och tävlingsryttare, uppfödare och ponnymamma, reporter och chefredaktör, pressansvarig och kommunikatör för nämnder och råd i förbundets verksamhet, alltid med samma engagemang, men framför allt; en lojal och trofast vän.
Sarahs kunskaper om hästar och ridsport var oändliga. Hon hade ett stort kontaktnät och kände ”alla”.
Vi hade så gärna velat att Sarah fått tid att skriva den där boken, att njuta av tiden med barnbarnet, ta massor av morgondopp på bryggan och fått se många fler hästar och ryttare utvecklas på tävlingsbanorna, men nu blev det inte så.
Sarah lämnar ett stort tomrum efter sig, och våra tankar går till maken Roland, och Mathilda, Peter och Olivia.