Anita Vinell föddes 21 juni 1936 och dog 28 mars 2024 i Slytan utanför Eskilstuna.
Anita var under sin yrkesverksamma tid i huvudsak verksam inom vård och omsorg, på Mälarsjukhuset och som personlig assistent.
Hon var en utåtriktad, intensiv och impulsiv person men samtidigt disciplinerad, och med stor erfarenhet och djup människokunskap. Det gjorde henne väl skickad att i såväl tal som skrift delta i offentlig debatt, alltid utgående från en strikt kulturkonservativ övertygelse. Hennes inlägg hade även hennes meningsmotståndare mycket att lära av.
Jag stiftade bekantskap med Anita i samband med en intressant diskussion om djurrättsfrågor och vi blev vänner för livet. Kultur och samhällsfrågor med tonvikt på öppenhet, ärlighet och respekt var ständigt återkommande samtalsämnen. Jag vill påstå att Anita med sin insiktsfulla argumentation mer än någon annan människa har påverkat och utvecklat min självförståelse och därmed också min självrannsakan.
Genom åren lärde jag känna hennes före detta make Bengt och deras dotter Ingela, vilkas livserfarenhet imponerade. De var ju genom åren centralgestalter och Anitas fasta punkt i tillvaron.
Nu finns hon inte längre här och saknaden är obeskrivlig. Men närvarokänslan i de goda ljusa minnena kommer sorgen inte åt. Där lever hon.