Håkan Karp, Eskilstuna, har som tidigare meddelats avlidit vid 77 års ålder. Han efterlämnar närmast hustrun Ingela och barnen Johan och Emma med familjer.
I över 40 år har jag känt Håkan och haft en kollegial relation som efterhand utvecklats till nära vänskap. Vi har tillhört samma forsknings- och utvecklingsmiljö och samarbetat i flera projekt under årens lopp. En gång i tiden var Håkan landets yngsta socialchef. Frågor om välfärd har upptagit hans intresse, både på samhällelig nivå och på individnivå och förhållandet mellan dessa, mellan ”system och livsvärld”.
Håkan har varit verksam inom samtliga tre områden som utgör högskolans huvuduppgifter: utbildning, forskning och samverkan med omgivande samhälle. Håkan har undervisat, handlett och examinerat ett stort antal studenter inom högskolans sociala utbildningar, inklusive socionomprogrammet vid Mälardalens högskola.
Håkans forskning har handlat om det åldrande samhället och utmaningar som äldreverksamheter ställs inför när det gäller äldres behov av stöd och social omsorg i vardagslivet. Flera projekt har genomförts i samverkan med kommunala verksamheter. Projekten stannade inte vid lokala förhållanden utan tillfördes nationella och internationella perspektiv och jämförelser, bland annat genom ett mångårigt forsknings- och erfarenhetsutbyte med japanska forskare.
Håkans engagemang stannade inte vid teorier. Håkan har under åren varit engagerad i socialt frivilligarbete i olika former. I det tysta har han ställt upp för utsatta människor och givit både materiellt och socialt stöd. Ett exempel på senare tid är att Håkans familj öppnat upp sitt hem för ukrainska flyktingar.
Vid nyheten om Håkans bortgång uttryckte en tidigare kollega: ”Finaste Håkan, han är nog den finaste människan jag träffat.” Håkan var medkännande, omtänksam och generös. Han var kunnig, omtyckt och respekterad av studenter, lärare och forskarkollegor.
Håkan hade ett stort intresse för sport och musik, såväl klassisk musik som jazz. På senare år hade vi en tradition att i december månad åka till Stockholm för ”juljazz” på Fasching. Jag kommer att sakna detta i år.