Björn Hultsten, en lyhörd musikant och storartad sångare, lämnar ett tomrum efter sig.
Krasst sett så musicerande Björn i hela sitt liv, utom precis på slutet när han fick beskedet att han hade cancer i lungorna och i levern, då rann en del lust och ork ur honom. Och när han slutligen fick beskedet att det gått så långt att man inte satte in någon behandling, så förlorade han resterande.
Men vi satt och pratade i fikarummet på lungkliniken fem dagar innan han dog, och vi satt på rummet hans fortfarande pratande två dagar innan. Han o c h vi med vissa besvär och med röster som stakade sig. Han försökte skölja ned klumparna i halsen.
Trots allt sitt kunnande, all sin rutin så tvingades Björn säga tack och hej till allt som hade med scenisk gestaltning att göra de sista tio åren. Det kostade på för mycket nervositet, det blev slutligen inte värt det.
"Väl på plats på scenen är det helt okej efter ett par minuter", sa han. "Det är den där veckan innan som är tuff."
Nästan alla grupper som Björn ingick i hette något på H. Det var 70-talslegendariska Harem och senare Highbirds, Hai Fi, Hugo Trastemyrs Hipsters och det var en kort inhopp i Haderian Boys. Undantagen från H-regeln var ett band på K – Kent Österskogs – ett på M – 60-talslegendariska Mack Music - och ett band på T – Taboogie.
Björn var en multiinstrumentalist som i stort sett listade ut nästan allt som gick att få en ton ur. En passion för andras musik fanns förstås också med och han hyllade Rolling Stones och Pink Floyd som de riktigt stora musikaliska under de de facto är. Även en konstnär på sfärisk musik som Brian Eno ingick i den innersta kretsen av favoriter.
Han var en flitig besökare av konserter. Han missade inte så gärna en konsert med Stones och såg dem säkert sex, sju gånger, och gnisslade tänder när någon av kvällspressens musikjournalister uttryckte något ofördelaktigt om Keith Richards hållning.
Richards blev vid något tillfälle beskylld för att ha uppträtt i berusat tillstånd.
"Stolle som inget begriper", sa Björn om journalisten i fråga. "Man kan inte ställa sig på en scen, som den på Ullevi, och spela för 60 000 människor i två timmar och tjugo minuter om man är packad. Det går inte."
Och för att ytterligare accentuera allvaret i det sagda kunde han bestämt tillägga:
"Punkt och jävla skitslut".
Björn efterlämnar hustru Pia, och från ett tidigare förhållande döttrarna Jennifer och Josefin och sonen Kim.