Christer Fuglesang – vĂ„r man i rymden

Han har gÄtt pÄ rymdpromenader, svÀvat i viktlöshet och betraktat vÄr planet frÄn alla hÄll och vinklar. För Sveriges förste och ende astronaut, Christer Fuglesang, Àr mÀnsklighetens kliv ut i kosmos en stark drivkraft.

”Rymdskutt” för turister och gruvbrytning pĂ„ asteroider Ă€r exempel pĂ„ frĂ„gor som Christer Fuglesang arbetar med pĂ„ KTH Rymdcenter.

”Rymdskutt” för turister och gruvbrytning pĂ„ asteroider Ă€r exempel pĂ„ frĂ„gor som Christer Fuglesang arbetar med pĂ„ KTH Rymdcenter.

Foto: Ekströmer/TT Jonas

Övrigt2017-03-03 11:10

– Jag har alltid trott att vi ska ut i rymden. MĂ€nniskorna kommer pĂ„ sikt att kunna bosĂ€tta sig pĂ„ andra planeter, och jag tycker att det Ă€r bĂ„de viktigt och möjligt att vi kommer att göra det, sĂ€ger Christer Fuglesang.

SjÀlv fÄr han, som han sÀger, vara med pÄ första parkett och driva detta projekt. Som den hittills enda svenske rymdfararen Àr han redan en historisk person. Efter att ha doktorerat i partikelfysik och utbildat sig till astronaut i bÄde Moskva och Houston har han gjort tvÄ rymdfÀrder till rymdstationen ISS med rymdfÀrjan Discovery. LÀgger man ihop bÄda resorna 2006 och 2009 har han tillbringat nÀra 27 dygn i rymden varav 32 timmar pÄ rymdpromenad.

En rÀtt imponerande bedrift för en person som egentligen inte drömde om rymdfÀrder som student pÄ KTH. Det var tillfÀlligheter som ledde till att han blev civilingenjör och forskare. Det var ocksÄ tillfÀlligheter som fick honom att ansöka nÀr Europeiska rymdstyrelsen sökte astronauter. Men rymden har fascinerat honom lÀnge och han har alltid engagerats av att gÄ frÄn hÀftiga idéer till genomförda projekt, sÀger han.

Nasas egna riskbedömningar visar att det finns mycket att oroa sig för inför en rymdfÀrd. Men trots att han har barn och familj sÄ tvekade han inte inför uppdraget. RÀdsla Àr en kÀnsla, inte logik.

– Det var en större risk Ă€n jag normalt skulle vilja ta. Men jag var inte rĂ€dd, för det kĂ€ndes vant, Ă€ven första gĂ„ngen. Jag hade förberett mig sĂ„ mycket och trĂ€nat och pratat med kollegor som hade varit uppe förut.

Hur Àr det Àr att svÀva i tyngdlöshet?

– Det Ă€r svĂ„rt att beskriva. Den nĂ€rmaste jĂ€mförelsen Ă€r att vara i vattnet, framför allt nĂ€r man dyker. Men att svĂ€va Ă€r mycket friare, för i vattnet dras du nedĂ„t av tyngdlagen och du behöver hjĂ€lpmedel för att andas.

Desto mer tyngd fÄr man i rymdsammanhang nÀr man ÄtervÀnder till jordskorpan med dessa erfarenheter. Gör man nÄgot som Àr fÄ förunnat och dessutom rÄkar vara den första i sitt land som har fÄtt göra det, sÄ blir uppmÀrksamheten stor. Christer Fuglesang har utnyttjat den för de ÀndamÄl han tycker Àr viktiga. Skapa nyfikenhet för teknikutbildningar bland unga, vÀcka intresse för rymdsatsningar bland investerare.

Och visst Àr han en Àventyrare som gillar spÀnnande projekt Àven privat. Han tycker om resor och aktiviteter, har seglat över Atlanten, tÀvlat i frisbee och sprungit maraton pÄ bra tider.

Miljön bryr man sig ocksÄ om nÀr man fÄtt ett rymdperspektiv. De flesta vet nÄgot om hur skört jordelivet Àr, men det blir tydligt pÄ ett annat sÀtt nÀr man ser planeten utifrÄn.

– Man ser att atmosfĂ€ren Ă€r vĂ€ldigt tunn, och man inser att det Ă€r bĂ€st att ta hand om det dĂ€r. Jorden Ă€r ju bara som ett mycket större rymdskepp för hela mĂ€nskligheten, som vi mĂ„ste vara rĂ€dd om, sĂ€ger han.

Christer Fuglesang

Fyller: 60 Ă„r den 18 mars.

Gör: Adjungerad professor i rymdfysik vid KTH, förestÄndare för KTH rymdcenter. Den första svenska rymdfararen. Inleder snart ett konsultarbete i rymdteknologi för SAAB.

UtmÀrkelser: Hedersdoktor vid UmeÄ universitet, hedersdoktor vid universitetet i Nova Gorica, Slovenien. NASA:s Space Flight Medal, H.M. Konungens medalj.

Bor: Kungsholmen i Stockholm.

Familj: Frun Lisa, tre vuxna barn.

SÄ firar jag födelsedagen: Privat mottagning pÄ Tekniska museet för vÀnner. Senare blir det en middag med familjen.

Om att fylla 60: ”Det Ă€r den dĂ€r kĂ€nslan som alla mĂ€nniskor har, av att ju Ă€ldre man blir desto fortare kĂ€nns det som att tiden gĂ„r. Det tror jag har att göra med att man relaterar varje givet Ă„r till sin egen Ă„lder. Ett Ă„r blir en mindre och mindre del av ens Ă„lder, dĂ€rför kĂ€nns det som att det gĂ„r fortare.”

Tre förebilder: ”Einstein – en intressant figur, jag har alltid varit fascinerad av hans intellekt och grundlĂ€ggande förstĂ„else av fysiken. Nelson Mandela, som hade en enorm integritet och förmĂ„ga att komma tillbaka – inte för att hĂ€mnas utan för att bygga ett nytt, demokratiskt land. Neil Armstrong, som trots att han var otroligt kompetent och supervĂ€lkĂ€nd alltid var ödmjuk och opĂ„verkad av berömmelsen.”

Stör mig pĂ„: ”Vad jag tycker Ă€r orĂ€ttvisor; nĂ€r folk fĂ„r fördelar genom orĂ€ttvisa felaktigheter, folk som sĂ€ljer bluffmediciner och homeopati eller ljuger medvetet för att fĂ„ fördelar.”

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!