Han känner sig definitivt inte som 50, mer kanske som 40+, konstaterar Johan Berg – som testfunderade kring den stundande födelsedagen redan i unga år.
‒Jag minns att jag satt och funderade kring år 2018 när jag var nio-tio år, hur det skulle vara. Min mormor var exakt 50 år äldre än jag, och någonstans där började tankarna att vandra.
Och nu är han alltså själv framme vid dagen D. Tur, menar Johan Berg, att han aldrig lidit av åldersnoja.
‒Man är som bekant inte äldre än man gör sig.
Även om han känner sig tämligen ung och aktiv fortfarande misstänker Johan att det finns många runt honom som uppfattar honom som en "tråkig jäkel". Men det bjuder han på, och förklarar att har man jobbat inom transportsvängen i 20-talet år, och gjort – och fortfarande gör – sin andel av helger, kvällar och nätter, då uppskattar man att få ta det lite lugnt under lediga stunder.
‒Jag tycker väldigt mycket om att bara få vara hemma när jag är ledig. Umgås med familjen och ta det lugnt.
Med ett helt gäng manliga släktingar – farfar, pappa, bröder och kusiner, och i dag även brorsbarn – i branschen, var det naturligt för unge Johan att snabbt bestämma sig för att han också skulle bli lastbilschaufför.
‒Yrket tedde sig väldigt spännande – tills jag själv skulle ut i yrkeslivet efter gymnasiet. Då upptäckte jag snabbt att, nej det där med att sitta och köra var nog inget för mig ändå.
Det har genom åren blivit jobb på bland annat VCE, Fixa/Järnia och Assa.
Johans första fru var i sin tur uppvuxen i en taxiförarfamilj, och den branschen fick Johan nyfiken. I början av 90-talet började han köra extra, och när hans division på VCE flyttades till Belgien drev han under fyra år eget taxiföretag, ansluten till Eskilstuna Taxi.
‒Det blev en nyttig erfarenhet. Men oj vilka slitiga år det var, med alldeles för mycket jobb i förhållande till vinsten. Det tärde minst sagt på familjelivet.
Äktenskapet höll inte, men Johan konstaterar med tacksamhet att han och hans första fru i dag är goda vänner.
‒Hon kommer på min födelsedagsfest på lördag, ja hon är faktiskt med och hjälper till med förberedelserna.
Mellan två jobb blev det ändå en förarutbildning, när chansen gavs. Och så småningom ytterligare delar av en.
‒Jag hade turen att få gå Europeiska Turism- och Transportinstitutets yrkesförarutbildning, och det var jättekul! Den gav mig alla körkort, och när jag senare blev uppsagd från Assa 2010 så tänkte jag att kanske skulle jag bli trafiklärare. Jag lyckades komma in även på den utbildningen, men det blev bara en av tre terminer. Nej, det var efter noggrant övervägande inte mitt yrke.
2011-2015 körde Johan i stället buss i Eskilstuna, och sedan december -15 har han sin arbetsplats på Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, tidigare Länstrafiken Sörmland. Myndigheten är huvudman för busstrafiken i länet, samt för den särskilda kollektivtrafiken; färdtjänst och sjukresor.
‒47 år och på nytt jobb, det trodde jag inte. Jag blev väldigt förvånad när jag fick tjänsten på kundservice, men de tyckte jag hade bra erfarenhet från olika delar av länets kollektivtrafik.
Arbetsdagarna består till 95 procent av att bemöta kunder på telefon, svara på frågor och hjälpa tillrätta. Johan är dessutom mentor för nyanställda, och trivs toppenbra.
Fritidsintressena har hållit i sig genom åren, men han har kommit att uppskatta såväl motorer som musik på ett mindre aktivt sätt.
‒Jag pratar och läser väldigt mycket om bilar, men skruvandet gör detsamma. Kör gör jag däremot väldigt gärna. Numera privatleasar vi vår bil, där all service ingår. Det är perfekt.
Efter många års musikaliska aktiviteter med höga volymer i små lokaler gör numera tinnitus att det inte blir så mycket aktiv lyssning mer än korta stunder, men det gedigna intresset finns där ännu. Och med öronproppar funkar det att avnjuta en och annan konsert fortfarande.
Hårdrock, blues och punk är favoritstilarna och vi gissar att dessa kommer att ljuda över Stenby på lördag.
‒Mina gäster är välkomna att stanna tio minuter och äta lite, eller bli kvar hela natten. Det är valbart.