Tünde Simó levde sina första år i Transsylvanien, den ungerska delen av Rumänien. Ungerska är hennes modersmål.
Efter första världskriget ritades gränser om, och efter andra världskriget hamnade de östliga staterna i Europa bakom kommunismens järnridå. I Rumänien styrde diktatorn Ceaușescu.
– Det var diktatur och kommunism. Jag gick första klass i Rumänien. Det var en hård skola med skamvrå och slag med linjal på fingrarna. Jag minns att vi sjöng till Ceaușescu varje morgon, berättar Tünde.
– Min pappa var, och är, ungersk folkmusiker. Den ungerska folkmusiken är en väldigt stark kultur, man använder den i vardagen, berättar hon vidare och förklarar att ur förtrycket föddes ett motstånd där musiker, konstnärer, författare och andra blev ett nav i en rörelse som kom att kallas danshus. Företrädare förföljdes av den rumänska säkerhetspolisen.
Jag gick första klass i Rumänien. Det var en hård skola med skamvrå och slag med linjal på fingrarna. Jag minns att vi sjöng till Ceaușescu varje morgon.
Till slut kände föräldrarna att det var för farligt att bli kvar i landet, och bestämde sig för att försöka fly.
– Mina gudföräldrar hade tagit sig till Stockholm. Vi åkte bil till Ungern, lämnade bilen och fick hjälp att komma med en båt till Österrike. Där blev vi stoppade, de godkände inte våra pass.
Efter ett dygn i ovisshet kunde familjen komma vidare till friheten, tack vare en jurist som argumenterade för dem.
– Han fick av oss från båten. Jag minns det väldigt tydligt. Nu känns det futtigt med tanke på dagens flyktingar. Men det har nog präglat mycket av den jag är.
Familjen etablerade sig i Eskilstuna.
– Som barn vänjer man sig snabbt.
På frågan vad hon saknar från sin uppväxtmiljö säger Tünde:
– Bergen. Naturen och musiken saknar jag väldigt, och en slags gemenskap, jag kan inte riktigt sätta fingret på den, ett slags omtanke om varandra. Jag känner att jag har starka rötter i Ungern.
I sin yrkeskarriär har Tünde hunnit med mycket.
– Jag gillar att samla information, är utbildad kommunikatör. Jag sökte sommarjobb på Folket i Eskilstuna, som reporter, sen har det rullat på.
Hon jobbade på Eskilstuna-Kuriren, Strengnäs Tidning och VLT i Västerås, och flyttade sedan upp till Umeå och arbetade på Västerbottens-Kuriren.
– Efter det jobbade jag som politisk sekreterare. Sen fick jag möjlighet att skriva en reportagebok; frivilligcentralen i Umeå skulle fira 10-årsjubileum. Det blev en reportagebok där jag samlade berättelser från olika volontärer. Vi försökte belysa hur givande det är att ge. Boken var otroligt rolig att göra.
Tillbaka i Sörmland jobbade Tünde på radions P4 Sörmland, och är nu insändarredaktör och reporter på Katrineholms-Kuriren, och belyser samhällsfrågor.
Att hon som barn började spela tennis har hon haft stor glädje av.
– Jag har ju flyttat runt en del, och tennisklubbarna har alltid känts som lite tillhörighet. Det är ett bra sätt att komma in i ett nytt sammanhang. Att tävla passar inte mig, jag har varit tennistränare. Nu spelar jag så ofta jag kan i TK Hobby i Eskilstuna.
Den ungerska folkmusiken finns med henne.
– Jag har en väldigt speciell relation till den musiken. Den känns som jag. Den är ett sätt att uttrycka sig, att lyssna, ett sätt att vara.
Hela familjen åker till Ungern varje år.
Tünde har mycket hon vill ägna tid åt, utöver barn och jobb.
– Jag gillar att umgås, jag försöker träffa bra vänner så ofta jag hinner. Jag går på konserter, jag gillar att laga mat väldigt mycket, men hinner inte så mycket, jag älskar gamla möbler, gillar loppisar... säger hon och landar åter i människors betydelse för varandra.
– Jag har ett slags fokus i livet om vad som är bärande. Det låter klyschigt, men, glädjen och kärleken till varandra. Att hitta balans i relationer, det är grunden till allt. Det är den riktningen jag har i livet. Jag har alltid känt mig lycklig fast livet har svängt upp och ner.
På frågan vad hon drömmer om behöver Tünde inte fundera:
– Jag skulle gärna skriva en reportagebok till, åka till Transsylvanien och samla in gulaschrecept. Jag skulle vilja ha hund, jag har alltid haft hund. Jag skulle vilja lära mig dansa Lindy hop.
I helgen firar hon sin 40-årsdag och även dotterns födelsedag, hon fyller två dagar efter Tünde. Hon önskar sig inget speciellt till födelsedagen.
– Jag skulle vilja ha en ordentlig fest längre fram, när det är bättre möjlighet att sitta ute. En fest med mina vänner och så.