Däremot är idén att ”likställa” läsning med sport och påskfirande smart. Även om skolan kan göra mycket – just nu pågår exempelvis en omfattande fortbildning för lärare i läs- och skrivutveckling – behöver en stor del av mängdträningen och repetitionen ske på fritiden.
För dagens kurva håller inte.
2003 var svenska elevers läsförståelse bland de tio bästa av alla OECD-länders. Tio år senare hade Sverige halkat ned till bottenskiktet och nästan var fjärde svensk 15-åring har problem med läsandet, vilket både påverkar resultaten i teoretiska ämnen och leder till ett underutvecklat ordförråd.
Medan en 17-åring som inte läser eller lyssnar till böcker regelbundet kan cirka 16 000 ord, kan en som gör det cirka 50 000. Det är det antal som behövs för att en vuxen människa ska klara att ta till sig skriftliga instruktioner och hänga med i nyhetsflödet.
Dalandet i OECD-rankningen har flera orsaker, men en är sannolikt att barn och unga är ständigt uppkopplade via sina smarta telefoner. I tidskriften Fokus (20/10) beskrivs i ett utförligt reportage att många har blivit allt sämre på att koncentrera sig, vilket i sin tur gör oss dåliga på problemlösning, förstå logiska resonemang och anamma abstrakta tankegångar.
Studier visar att det räcker att telefonen finns i våra synfält för att prestationen ska försämras. Tittar vi i telefonen eller hör att vi får ett sms förlorar vi koncentrationen på uppgiften och har svårare att komma ihåg det vi har lärt oss.
Om vi däremot väljer – för det är ett val – att inte låta oss distraheras minns vi bättre, eftersom informationen hamnar i det djup- och meningsskapande långtidsminnet. Där knyts de nya kunskaperna ihop med personliga erfarenheter, reflektioner och minnen, vilket för oss tillbaka till böckerna och läslovet.
Förutom ett rikare ordförråd ger bokläsning hjärnan en utmärkt möjlighet att föra över informationen från arbetsminnet till långtidsminnet, eftersom långläsning på många sätt är ett långsamt och understimulerande tidsfördriv som leder till eftertanke. Vidare är människan som bäst när hon gör en sak åt gången, och inte exempelvis läser, surfar på mobilen och tittat på tv samtidigt.
Det är för att påminna om de här sakerna, och för att ge böckernas värld ytterligare uppmärksamhet, som läslovet behövs. Under veckan ordnar många bibliotek särskilda läslovsaktiviteter och till hashtagen #p4läslov delar twittrare och tillfrågade med sig av sina läsupplevelser, som spänner över allt från barnböcker till romaner, för den som önskar tips.
Och som statsminister Stefan Löfven (S) skrev på Facebook i fredags är ”goda läsvanor bland det bästa en vuxen kan ge ett barn.” Därför är det bara att hålla med om inledningen på hans statusuppdatering: Ha ett riktigt skönt läslov!