Mats Thornés pappa Sven var bergsingenjör och geolog vid Bolidens AB varför den åtta personer stora familjen flyttade runt en hel del när vår jubilar var liten.
– Jag var fyra år när vi flyttade till ett nybyggarsamhälle öster om Vindälven, det var en stor omställning för mig. Vi bodde på ett berg och det fanns knappt några människor där i början, säger Mats.
Ett samhälle byggdes snabbt upp runt berget och snart bodde 1500 personer där.
– De byggde en skola till oss nybyggarbarn och vi gick 35 elever i samma klass. Någon mobbning förekom inte och var det någon som stack upp plockades han eller hon ner direkt, säger Mats som tycker det ställs alldeles för låga krav i dag.
Ett av Mats starkaste minnen från den tiden var när statsminister Per-Albin Hansson och socialminister Gustav Möller besökte samhället.
– Jag fick prata med dem och det kändes väldigt stort, intygar vår jubilar.
När Mats var tio år fick pappa Sven i uppdrag att ta rätt på ett gruvras i Garpenberg och familjens flyttlass gick till Falun.
– Det var riktigt jobbigt att lämna alla kompisar och konstig känsla för mig att flytta till en stad.
När Mats var 15 år avled hans pappa och vår jubilar fick hjälpa till med försörjningen genom skogsarbete.
– Jag fick jobb som skogsarbetare 2,5 mil hemifrån och fick omgående lära mig hantera såg och yxa. Arbetslaget bodde ihop i veckorna och på helgerna cyklade jag fram och tillbaka till familjen i Falun.
Mats arbetade ihop pengar till sina studier på folkhögskolorna i Fornby, Tornedalen och Malung där han började 1951, 1953 respektive 1958 innan gymnasiekompetensen var klar.
– Åren på folkhögskolorna var nog mina bästa i livet, säger Mats och drömmer sig för någon sekund tillbaka till när det begav sig.
Mats hann även med utbildningar på Rankhyttans och Gammelkroppas skogsskolor innan han fick jobb på Billeruds AB med uppgift att kartlägga bolagets skogsinnehav.
– Dessvärre sålde de sitt skogsinnehav till Stora Enso och 270 man blev arbetslösa i ett kick – det var jobbigt, säger Mats och avfyrar en svordom för att stryka under känslan.
Vår jubilar tog sig till Katrineholm och sökte jobb på Karsuddens sjukhus – han fick anställning direkt – och efter mentalskötarutbildning i Jönköping blev han kvar i 25 år.
– Tystnadsplikten gäller fortfarande, men utan den skulle jag kunna berätta mycket om åren på Karsudden, inte minst om bemötande.
– Under min tid på sjukhuset drog vi igång en skola och patienterna fick ett värde de inte haft tidigare, fortsätter Mats som fick sina smällar på jobbet, men framhåller sammanhållningen.
Vi slår oss ner vid köksbordet och hustru Kirsti serverar kaffe med hembakt i världsklass och jag noterar att det sitter rikligt med kurbitsmålningar på väggarna.
– Jo det är mina egna allihop, jag har målat sedan ungdomsåren. Jag har sålt en hel del och bara sparat dem jag tycker riktigt mycket om, säger Mats som även sysslar med släktforskning där han funnit sitt ursprung från 1600-talet.
I yngre år var det mycket idrott i Mats liv – det handlade om backhoppning, störtlopp, slalom terränglöpning och långdistanssimning.
– Jag deltog i Vansbrosimningen 14 gånger och vann loppet 1952, säger han med en stolt min.
I dag sjunger Mats i Flens kyrkokör varje torsdag, simmar i Warbro Kvarn två gånger i veckan och är en engagerad frimurare.
– Jag tar mina mediciner och försöker hålla i gång, det gör att jag mår relativt bra, konstaterar han.
Lördagens 80-årsjubileum är något han ser fram mot med glädje.
– Det är som en milstolpe i livet, men jag har mycket kvar att göra, säger Mats som firar med öppet hus i kyrkstugan i Flen.
– Jag hoppas att många av mina gamla vänner dyker upp i kyrkstugan, säger Mats som håller öppet 12-17 på eftermiddagen.
Lasse Stenbäck
lasse.stenback@ekuriren.se
016-15 61 51