Oscar är ett välkänt ansikte här på Eskilstuna-Kuriren efter flera års frilansande och ett nyligen avslutat sommarvikariat som sportreporter.
Ändå har jag rätt dålig koll på killen som tittar in på redaktionen en torsdagsförmiddag i början av september.
– Jag är ganska lugn och gör väl inte så mycket väsen av mig i onödan, säger han när jag påpekar min skrala kännedom.
Vår jubilar växte upp med föräldrarna i Ärsta och gick i skolan något stenkast från villan.
– Det var tryggt och stabilt. Alla kände alla och vi spelade landhockey ute på gatan. Mitt sportintresse började i första klass när hockeybilderna från NHL kom. Det var en stor marknad och vi bytte bilder varje rast, säger Oscar som sysslat en del med kampsport och även har ett travintresse.
– Farsan var amatörkusk tidigare och jag hängde ofta med till stallet och fick hjälpa till att skotta hästskit, fortsätter han och skrattar.
Efter grundskolan gick han medieprogrammet på S:t Eskil innan det var dags för tio månaders värnplikt i Linköping.
– Lumpen var frivillig, men jag tror jag gjorde den för att utmana mig själv på något sätt. Det var en pina då, men det är absolut inget jag ångrar. Jag har många fina minnen från den tiden och fick några kompisar för livet, konstaterar han.
Militärtjänstgöringen följdes av lång rad ströjobb där Oscar hyrdes ut till olika företag i förskingringen.
– Det var mest lagerjobb – på bland annat HM, Mekonomen och Wavin.
Oscar berättar att han alltid haft lätt för att läsa och skriva – detta kombinerat med sin nyfikenhet på hur tidningsbranschen fungerar gjorde att han sökte journalistlinjen på Södertörns högskola.
– Men jag kom in där via högskoleprovet eftersom jag saknade betyg i matematik, säger Oscar och gör en sur min för att visa sin aversion mot sitt klart mest ogillade skolämne.
– De tre åren på Södertörn var roliga och nyttiga med inspirerande lärare och mycket praktik.
Sin sista praktikplats hade Oscar på "herrtidningen" Slitz och på självaste examensdagen fick han anställning.
– Det blev två fantastiskt positivt annorlunda år på "livsstilsmagasinet" Slitz, verkligen en inspirerande och kreativ tid. Ena dagen intervjuade jag en berusad rockstjärna i Stockholm, andra dagen testade jag spel i Köpenhamn och en tredje var det reportage med toppmodellen Irina Shayk (Cristiano Ronaldos flickvän) i Paris.
– Den ena dagen var aldrig den andra lik och jag blev tuffare som journalist, fick en bra nyhetsnäsa och lärde mig vad som säljer.
Du hade Mats Drougge som chef på Slitz – hur var han?
– Otroligt kreativ och inspirerande, en riktig tidningsman som det borde finnas fler av i branschen. De flesta chefer av i dag pratar bara om att spara pengar och medarbetarna ses som utgifter. Tidningstoppar verkar blunda för vad som lockar nya läsare som sin första nyhetskälla. Med nya läsare menar jag ungdomar som får veta vad de behöver genom Twitter, Instagram och Facebook. Hur många 20-åringar lockar man med referat från landstingets senaste sammanträde? Ingen.
– Drougge är förresten en av mina tre förebilder, de andra två är Ernest Hemingway och Stefan Alhag. Hemingway för att han skriver så enkelt, men ändå levande och Alhag för att han är snabb, metodisk och hjälpte mig in i yrket på ett fint sätt när jag var ny.
– Men efter två år på Slitz lades tidningen ner och det var ett hårt slag för mig, erkänner Oscar.
Nu till hösten väntar frilansjobb på olika tidningar, men är det någon som har en fast tjänst att erbjuda så är Oscar vidöppen för förslag.
– Visst är det så, säger Oscar och flinar.
Han har inga som helst problem med åldern – snarare tvärtom.
– Jag ser fram mot att bli 30, det känns bara skönt. Jag känner mig hyfsat mogen och vet vad jag kan, vill och gillar. Jag blir mycket hellre 30 än 18.
Framtidsdrömmar?
– Jag åldras gärna i Monte Carlo – en ljus våning vid Medelhavet, tillsammans med en snygg tjej och ett glas rödvin på balkongen skulle jag inte tacka nej till.
Under hösten blir det en födelsedagsresa till Las Vegas med förebilden och i dag gode vännen Stefan Alhag.
– Vi ska spela poker, hänga på sportbarer och ligga vid poolen – det ska bli härligt, säger Oscar innan vi tar oss ut i solen för fotografering.
"Kul att lära känna Oscar lite bättre – vilken skön lirare" - tänker jag när han försvinner bort i folkvimlet.