I tisdags fick vi ett telefontips om Lars-Görans förestående födelsedag och efter ett samtal till huvudpersonen bestämde vi träff i går morse.
– Att stå i centrum och fira egna födelsedagar är inte riktigt min grej, jag firar däremot gärna andras, förklarar vår jubilar när han under en flexhalvtimme tittar in på redaktionen på onsdagsmorgonen.
– Men nu var det ju ni som hörde av er och då får man väl vara artig och ställa upp, säger Lars-Göran och flinar.
Han föddes på söder och bodde både i Årby och på Carlavägen under ungdomsåren.
– Som ung provade jag på olika sporter, men det var mest musik som gällde. Jag började spela gitarr i 15-årsåldern och satt hemma och plinkade på den i många år innan det blev spel med andra, säger Lars-Göran.
För drygt 20 år sedan bildades Nobodies Bluesband och de lirar fortfarande tillsammans.
– Jag och vår trummis Spagge har varit med sedan starten och våra övriga två medlemmar är Jimmy och Peter. Vi träffas och spelar minst en gång i veckan och har väldigt roligt tillsammans, intygar Lars-Göran och tipsar stadens bluesfantaster om deras kommande spelning på Josefs House of Blues fredag 12 december.
Efter gymnasiet arbetade vår jubilar som vaktmästare på Alfa Laval några år innan han fick anställning på KABA som är Sveriges äldsta låsföretag.
– Jag började som montör, men nu sysslar jag med support och utbildning. Det är ett bra och omväxlande jobb, jag blir förmodligen kvar till pension.
Vid sidan av arbetet är det i huvudsak musik och resor som gäller för Lars-Göran.
– Jag reser gärna långt bort och är borta länge. Som längst har det blivit ett halvår i Kina och ett par månader i Indien, däremellan har både Sydamerika och Nordamerika besökts.
För 14 år sedan träffade Lars-Göran sin blivande hustru Anna – på en konsert i Globen med Black Sabbath.
– Hon var också från Eskilstuna och vi gifte oss 2007, upplyser han.
Hur är hon?
– En snäll och rolig tjej med lika sjuk humor som jag – vi skrattar väldigt mycket tillsammans.
Vad som händer i dag har Lars-Göran ingen bra koll på – mer än att Anna och han ska till Stockholm.
– Anna har fixat något och efter Stockholm åker vi till Prag som är en av mina favoritstäder.
Hur känner du inför 50-årsdagen?
– Det känns mer annorlunda än jag trodde, som om man blir lite K-märkt. Det är något visst med den där siffran...
Visst är det så.