Vi fick ett tips som sa att IK Viljans kanslist Stefan Nordebrink skulle jobba sin allra sista dag och lämna yrkeslivet efter 21 år på samma post.
– Det går väl bra att komma hit framåt eftermiddagen på måndag då, jag jobbar min sista dag torsdag före jul, svarar Stefan när vi ringer och frågar om vi får hälsa på honom.
Väl på plats på Vasavallen möter Stefan upp i Viljans blåa overalljacka och ett glatt leende på läpparna.
– Det känns faktiskt ganska bra – det har varit fina år, men nu har jag gjort mitt här – 21 år kan väl räcka, svarar Stefan på den mest klassiska av sportfrågor – "hur känns det".
Stefan spelade i Viljans pojklag ett par säsonger innan hans diabetes satte stopp för fotbollskarriären.
– Jag var tio år när jag fick diabetes och det blev besvärligt att fortsätta spela. Farsan pluggade på annan ort och kunde inte vara med på träningar och matcher och ledarna var väl lite rädda för att något skulle hända mig. Det var andra tider då, säger Stefan.
1983 kom han tillbaka som sekreterare i fotbollssektionen och sedan var han ledare för P80-laget där sonen spelade under åtta år.
– Fast min ledarkarriär inleddes i Länna GIF redan 1977. Min brorsa Mats var tränare och jag lagledare för laget som låg i division sex, inflikar han.
Stefan hade varit statligt anställd i närmare 20 år när han gick in i väggen 1994.
– Det var riktigt illa och jag var sjukskriven i ett och ett halvt år innan jag fick en tjänst här på kansliet. Det var Viljans dåvarande ordförande Sven Axelsson som fixade jobbet åt mig och det är jag honom evigt tacksam för, intygar Stefan.
Vad minns du mest och bäst från de här 21 åren?
– Den sociala biten, kontakten med folk utifrån och alla duktiga ungdomsledare i föreningen – det kommer jag att sakna. Jag gjorde en verksamhetsplan 1997, det var roligt – och klubbtidningen, Viljaniten, jag drog i gång och körde i tre år tillsammans med Håkan Plith, är ett annat roligt minne. Sen vill jag lovprisa klubbens ungdomsfotboll och alla duktiga ungdomsledare jag mött under de här åren.
– Vi spelade den första nationella seriematchen inomhus i premiären av division tre 1985. Matchen spelades i Mälarforum, men tyvärr förlorade vi med mot 1–0 Hanvikens SK. Avancemanget till trean året före är också en höjdare och vår träningsmatch mot det svenska A-landslaget september -85 får vi inte glömma. De låg på träningsläger här i stan inför VM-kvalmatchen mot Tyskland, fortsätter Stefan.
Hur gick det mot landslaget?
– Jag tror vi förlorade med 6 eller möjligen 7–0
Ja, nog finns det minnen alltid.
Är din efterträdare utsedd?
– Jo då, Semir Mehanovic tar över och han kommer klara det här galant. Han ska även träna A-laget tillsammans med Johan Bennäs kommande säsong.
Hur ska du följa Viljan som pensionär?
– Jag ska i alla fall se fler matcher än den här säsongen – jag såg bara en i år, den sista, säger Stefan och ler snett innan vi önskar varandra lycka till inför våra stundande ledigheter.