Så kunde vi läsa i Eskilstuna-Kuriren för 50 år sedan.
Vi fick i början av året detta tips – sänt ända från Karlskrona förresten – där tipsaren Helene Johansson bor granne och är vän med Liselotte Karlsson, ett av de fem Domusbarnen/Varuhusbarnen.
Kvintetten vi nämnde ovan uppvaktades inte bara vid födseln, utan med presenter och stor uppmärksamhet ända upp till övre tonåren. Det var jättenallar på ettårsdagen, gosehundar något år senare och varsin cykel eller dockvagn i lekåldern. Varuhusbarnen fick ett annat år 500 kronor att spendera hur de ville (mycket pengar på den tiden) och de fick fritt gå och handla i det stolta varunuset vid ett annat tillfälle. Några år hängde också stora porträtt, 1x1 meter, på dem i skyltfönstren längs gågatan. Hela familjerna bjöds dessutom till Folkets Hus och Parken Zoo vid några tillfällen.
"Varuhuschefen Erling Johansson klingade i glaset, reste sig och festtalade. Han berättade om varuhuset som "växt ur den första kostymen, precis som de fem barnen. Hur utvecklingen gick framåt och allt förändrats. I fjol omsatte Domus i Eskilstuna, Sveriges största Domusvaruhus för övrigt, hela 59-miljoner."
Så står det vidare i tidningsartiklar vi fått ta del av.
Här pratar vi uppmärksamhet och firande av stora mått.
I dag finns inte Domusvaruhuset kvar, utan har förvandlats till Cityhuset i stället. Men "varuhusandan" lever kvar.
Vi gjorde en efterlysning efter Helenes tips och fick två av de fem Varuhusbarnen att nappa och komma till redaktionen med tidningsklipp och en massa minnen häromdagen, Susanne Jäder Johansson och Christina Pettersson. Ulf lär också bo kvar i Eskilstuna, men Liselotte som sagt i Karlskrona och Caroline har vi inte lyckats komma i kontakt med.
Vad minns ni från er tid som Domusbarn?
– Kanske mest att det var helt fantastiskt den gången – tror vi fyllde 10 år då – när vi fritt fick gå och välja i varuhuset som vi ville eller när vi fick 500 kronor. Jag minns att jag valde en bandspelare, en kamera, en skrivbordstol och en del annat, berättar Susanne.
Susanne Jäder Johansson bodde i Skiftinge under uppväxten. Som nygift flyttade hon sen till Rossvik i Hållsta, bodde senare i Stenby och sedan 23 år tillbaka i Skogstorp med sin familj. Susanne och Ola har varit ett par i 33 år och gifta sedan 30 år tillbaka och har barnen Marcus, 31, Sanna 30 och Carolina 25.
– Och så har jag mitt barnbarn, min ögonsten, lille Ludvig 9 månader, fortsätter hon.
Susanne gick vårdgymnasiet och har arbetat inom vården i många år. Idag är hon anställd av Kommunfastigheter.
Hur känns det att fylla 50?
– Det är bara en siffra på ett papper. Man är inte äldre än man gör sig.
Christina Pettersson växte upp utanför Ärla, gick i Hällberga skola och senare Fristadsskolan. I mitten av 90-talet flyttade hon till Österlen i Skåne bland annat för att studera på Lunds universitet och blev kvar där till 2004 då hennes sambo ville att de skulle återvända till Eskilstuna. Christina har jobbat som undersköterska, mentalsköterska, läst psykologi och arbetar nu inom Eskilstuna kommun som boendestödjare. Här lever hon med samme man och har sonen Viggo 10 år.
Du trivs i Eskilstuna igen?
– Ja, men jag älskar Skåne och längtar tillbaka ibland. Svärmor har dock sommarhus kvar på Österlen. Christina firar 50-årsdagen med familjen och åker senare ner till Skåne.
Vad minns du från Domusbarntiden?
– Inte så jättemycket, men när jag nu bläddrar bland klippen kommer fler minnen upp, så visst förstår jag att det var stort. Jag minns visserligen att det var pinsamt att sitta på stor bild där i skyltfönstren när vi fyllde 10 år, man var liksom på väg in i en känslig ålder då, säger Christina.
Mamma till Susanne, Inger Jäder, är också med när vi ses. Det är bland annat hon och hennes mor i sin tur som samlat många av klippen från tiden då Domus invigdes.
– Visst var det här väldigt stort på den tiden. Tror varuhuschefen och reklamchefen var ovanligt aktiva och för oss som inte hade så mycket pengar var det otroligt generösa presenter våra barn och familjer fick.