Redan i tamburen är Jack Russel-terriern med. Men han skäller inte, något som kanske bara kan tolkas som att han är en väluppfostrad hund. Men Muskot är en inte helt vanlig hund. Och det är när Karl-Erik Spångberg kommer in på deras vardag som han lyser upp. De gör allt tillsammans, och Muskot sover naturligtvis i sängen. Numera under täcket när det har blivit kallt.
Muskot fyller elva år dagen innan Karl-Erik Spångbergs födelsedag. De ska jaga, något som Muskot är mer än van vid eftersom han just är jakthund.
– Problemet är att han inte driver med skall, han säger inte ett knyst i skogen. Jag försökte jättemycket i början, men det gick inte. Han är bra på det viset, skäller inte när någon ringer på, säger Karl-Erik Spångberg.
Muskot skäller vid två tillfällen. Det är om han träffar hundar han inte gillar, eller om han inte får tomat tillräckligt fort.
– Han käkar tomat varje dag. Jag försökte jättelänge att han skulle skälla om han inte fick, och nu, om det går långsamt så säger han till. Jag kan inte tänka mig att vara utan honom, han är med mig hela tin.
Karl-Erik Spångberg är född och uppvuxen i Åkers styckebruk. Han och hans fru hade den första lägenheten i Strängnäs, men de flyttade tillbaka. Bodde i olika lägenheter i Åker för att sedan satsa på radhus och slutligen villa. Efter att ha bott i Mariefred ett kort tag är Karl-Erik Spångberg tillbaka på bruksorten, men numera är han och frun särbo. På motsvarande sätt, med flera olika hem, har Karl-Erik Spångberg haft många jobb.
– Man vill ju testa på lite nytt, säger Karl-Erik Spångberg, som tackade ja till att få avtalspension från sitt sista jobb på Astra för fem år sedan.
Andra favoritsysselsättningar har varit att åka motorcykel. I hans garage står en Yamaha som han fortfarande drar ut på, även om det inte blir så ofta. Ytterligare en passion har varit att fiska.
– Innan jag tog jägarexamen så fiskade jag jättemycket, jag var på många pimpeltävlingar, jag var jättemycket i Norge, fiskade torsk och sej. Jag har i princip åkt längst med hela norska kusten med husvagn. Det var inte alltid som familjen tyckte att det var jätteroligt, säger Karl-Erik Spångberg och skrattar.