Tage såg dagens ljus i Kiruna där han var ett av familjens nio syskon och där far i huset var en riktig vildmarksmänniska.
– Det smittade av sig på mig så i ungdomsåren var det mycket jakt och fiske, säger Tage som även var en duktig gymnast i yngre år.
– Jag hade läshuvud och förutom gymnastik var matematik och geografi mina bästa ämnen, men det blev ändå jobb i stället för vidare studier efter folkskolan, fortsätter vår jubilar som började dansa i Folkets park i 15-årsåldern.
Sitt första riktiga jobb fick han på det lokala bryggeriet där hans uppgift var att köra ut dricka till folk i Kiruna.
– När jag var 20 flyttade jag till Örnsköldsvik och körde buss där i ett par år innan jag flyttade till Stockholm. Det främsta skälet var lönen som busschaufför, jag fick 900 kronor i månaden i Övik och den höjdes till 1300 i huvudstaden, säger Tage som snart träffade sin blivande fru, köpte hus i Täby och fick två söner.
1964 startade Tage egna firman Tage Jalmhagen AB som senare blev Jalmhagen Gymnastik och Sport AB.
– Både jag och frun jobbade och slet för att betala huset. Jag var runt i hela landet och besiktade gymnastikhallar i veckorna och körde buss på helgerna, säger Tage.
De unga tu gled ifrån varandra, i slutet av 70-talet utmynnade det i en skilsmässa och 1978 gick Tages flyttlass till Eskilstuna.
– På grund av en tjej förstås, säger Tage och ler.
I dag lever han ihop med Wivi-Anne sedan 20 år tillbaka och början till den kärlekshistorian är väldigt speciell.
– Hon var en flitig passagerare när jag körde buss i Stockholm 1962. Jag spanade in henne och blev småförälskad, men vi levde i var sitt förhållande på den tiden och det blev ingenting, säger Tage.
32 år senare möttes de igen.
– Jag bjöd upp en tjej i Fyrispark i Uppsala och långt senare förstod vi vilka vi var. Wivi-Anne är, utan tvekan, det bästa som hänt mig här i livet, säger Tage om kvinnan han hållit ihop med de senaste 20 åren.
Vad gör ni tillsammans?
– Vi äter lunch ute varje vardag i veckan, vi har rest runt i världen, vi är båda engagerade i Odd Fellow och åker till vårt hus i Spanien fem till tio gånger om året.
Favoritländer?
– Australien och Kenya fastnade vi lite extra för båda två.
För den breda allmänheten är herr Jalmhagen mest känd för sin långa domarkarriär som började redan i Stockholm.
– Några av mina arbetskamrater spelade fotboll så jag anmälde mig till en domarkurs. När jag kom till Eskilstuna var det akut domarbrist så jag började även döma handboll och innebandy, säger Tage som gick på linjen i fotbollstrean som bäst och vars domarbravader i bland annat Georgien, Thailand och Spanien har beskrivits här i EK tidigare.
– Jag tittar fortfarande mer på domarens agerande än på spelat när jag ser på fotboll och är jag på en utländsk arena försöker jag alltid spana in domarrummet, säger Tage och garvar.
Varje tisdag åker Tage till Balsta för möte med Gamla IFK:are.
– Mycket trevligt, vi är ett 30-tal gubbar som har väldigt roligt tillsammans.
Du lär vara med i en bastuklubb också – stämmer det?
– Jo då, vi är fyra Odd Fellowbröder här i området som alla har bastu och en gång i veckan träffas vi hos varandra för att basta.
Hur skulle du beskriva dig själv Tage?
– I botten är jag en rak norrlänning som säger vad jag tycker – jag jamsar inte med, på gott och ont förstås.
Tidigare högtidsdagar har Tage haft storslagna fester på lokal, men den här gången nöjer han sig med att ha öppet hus i den rymliga kåken ute i Ärsta.
– Du kan skriva att dörren står öppen från 14.00 på födelsedagen, meddelar Tage.
Vilket härmed är gjort.