"Min väninna heter Harriet Karlsson och jag skulle vilja överraska henne med en tårta på 80-årsdagen. Men att hon blir 80 kan man verkligen inte tro", skrev Vivi Anne Pettersson i ett mejl till oss för en tid sedan.
För några dagar sedan ringde Solveig Lindqvist till oss i samma ärende.
– Jag skulle vilja uppvakta Harriet på högtidsdagen – hon är en glad och jättebra tjej som ställer upp på allt och alla, sa Solveig.
I går förmiddags ringde vi på dörren hemma hos födelsedagsbarnet och fick oss en historisk högtidsstund toppad med hembakta frallor med ost och egengjord marmelad.
– Vad roligt – och jag som älskar tårta, men jag skulle ju hellre fylla 60 år förstås, säger Harriet och bjuder mig ned vid köksbordet och förklarar att hon träffade Solveig på en hantverksmässa för 25 år sedan och att hon och Vivi Anne var arbetskollegor på lasarettet.
Vår jubilar berättar om sitt första jobb då hon som 14-åring började som kallskänka på Statt.
– Ett riktigt skitjobb där jag fick skala potatis, rensa sill och hacka rödbetor dagarna i enda. Och gud vad jag skar mig på fingrarna, säger Harriet och skrattar.
– Jag minns hur det fanns tre kategorier av lunchmat till personalen på Statt. Konditorer, kockar och kallskänkor fick den finaste medan städerskor och diskar fick den sämsta
Det blev några år till i restaurangbranschen innan hon utbildade sig på Handelsinstitutet och arbetade som sekreterare på Järnbolaget flera år.
– Sedan avslutade jag min yrkeskarriär med 30 år som arbetsterapeut på lasarettet och där trivdes jag jättebra, intygar hon.
Sin blivande make Gunnar var det faktiskt Harriets mamma som spanade in först.
– Mamma frågade mig om jag hade sett den snygga bryggaren i kvarteret och en tid senare blev vi ihop. Jag var 19 år då och jo då, han var verkligen stilig, säger Harriet.
– Gunnar och jag samlade på fina gamla kläder och anordnade massor av fester under åren, säger Harriet om maken som lämnade jordelivet 2007 och som hon fick barnen Susanne och Mikael ihop med.