Det är en oerhört stilig och välklädd man som möter upp vid redaktionen i Flen under söndagseftermiddagen och vi bestämmer oss för att ta en fika vid ortens järnvägsstation.
– Det är det enda som är öppet här en söndag, säger Graham med en lätt suck och avslöjar samtidigt att han har den propra klädseln för att ett möte i Stockholm står på agendan senare samma dag.
Vår jubilar är född och uppvuxen på Nya Zeeland där han var racerförare, skivbolagsdirektör, flygplansägare och hängiven seglare.
– Jag är nog en av få som simmat med valar, säger Graham och berättar att han under en kappsegling i Stilla havet 1973 stötte ihop med två valar när han hoppade i vattnet för att skölja av sitt inschamponerade hår.
– Jag trodde först att det var en sten, men när jag upptäckte valarna kom jag snabbt upp på båten igen, säger Graham och skrattar.
På Nya Zeeland var han kvar fram till 1988 då kärleken förde honom till Sverige 1988.
– Jag tävlade i racing i Europa och träffade en svensk tjej. När hon blev gravid sålde jag av allt hemma på Nya Zeeland och flyttade hit, säger Graham.
Förhållandet med tvillingdöttrarnas mor blev dock kortvarigt och ett antal år senare fick Graham två söner med en annan kvinna.
– Men nu är jag singel sedan 13 år tillbaka och trivs med det, det känns inte som jag har tid med något förhållande, säger Graham och ler snett.
Hans döttrar bor i andra världsdelar, men sönerna har han närmast daglig kontakt med då de bor i närheten och dottern i Australien pratar han med varje vecka.
– Jag och sönerna har bilintresset gemensamt och vi har 27 bilar där hemma, säger Graham som själv är ägare till tio sportbilar.
Sedan sju år tillbaka bor Graham i det gamla stationshuset i Vadsbro och där finns alltid något att göra.
– Huset är på 750 kvadratmeter och det finns 180 fönster att måla, så nog finns det jobb alltid, intygar han.
Det forna hemlandet har han bara besökt två gånger sedan flytten till Sverige och nu är det elva år senast.
– Det jag saknar mest är faktiskt frukterna vi har hemma och som inte går att få tag i här.
Det blir ingen hemflytt på äldre dagar då?
– Om sönerna flyttar dit hänger jag nog med, knappast annars.
Vad är största skillnaden mellan Nya Zeeland och Sverige?
– Mycket är sig likt, men folk i Sverige är gnälligare. Här gnälls det mycket, men ingen gör något åt felen. Det är lite mer fighting spirit över Nya Zeeländarna.
– Men i Vadsbro är det bra – frisk luft, härlig gemenskap och folk som pratar med varandra, fortsätter han.
För tio år sedan firade Graham med en dunderfest med folk från när och fjärran, den här gången blir det betydligt lugnare.
– Det blir nog ett restaurangbesök med sönerna, det får räcka den här gången.
Ingen åldersnoja?
– Nej du, det känns ungefär som när jag fyllde 40, 50 eller 60. Jag är frisk och känner mig inte alls gammal.
Så än finns framtidsdrömmar?
– Så är det absolut - vi har landets finaste vägar här i Sörmland och det vore jättekul om vi kunde starta en sportbilsklubb. Också vill jag skaffa den där segelbåten.