Med två års mellanrum på 1940-talet i Arboga föddes fem barn; Anita -41, Daisy -43, Ulla -45, Monika -47 och så Roger -49.
De tre mellersta systrarna Daisy, Ulla och Monika valde att gifta sig samtidigt i S:t Nicolaikyrkan i Arboga en varm sommardag för 50 år sedan.
På fredag 17 juli firar de sina respektive guldbröllopsdagar.
Då åker Daisy och Owe Granberg och Monika och Karl-Johan Andersson tillsamman på en resa till Tyskland. De ska bland annat till Oberwiesenthal och Baden Baden i södra Tyskland.
– Vi älskar Tyskland och Österrike och har varit där många gånger, säger Daisy och Owe.
Ulla och Leif Johansson firar i Budapest.
Vem kom på idén med gemensamt giftemål?
– Det var nog min idé, säger Daisy glatt när vi hälsar på henne och Owe i ett rött hus med svarta knutar precis efter Hjälmare kanal och i höjd med Värhulta gård.
På Värhulta gård är Owe född, uppvuxen och har också jobbat på och drivit densamma mellan åren 1960-84. Därefter och fram till bara för något år sedan har Owe varit anställd på Eskilstuna Byggfog. Tidigare har han även jobbat som chaufför och kört många bussresor genom Europa.
Daisy i sin tur föddes i Arboga någon mil bort och jobbade som hårfrisörska efter att hon och Owe träffats på dans i Folkets Hus i Arboga 1961. Då de var 18 respektive 21 år. När de flyttade ihop gjorde de det i Kungsör. Sedan 1978 har de bott i nuvarande hus.
– Man åkte mycket ut på dans då, det var så ungdomar träffades, säger Owe. Vi har tyckt mycket om att dansa även efter det.
Daisy och Owe har fyra barn tillsammans. Först kom Anna-Karin 1966 och ett år efter tvillingarna Eva och Kia.
– Det var förstås lite tufft, vi hade näst intill tre spädbarn samtidigt.
Owe minns också att han hade jobb som chaufför då och stannade i Wårby i Stockholm för att köpa stora kartonger med blöjor till de tre små döttrarna.
– Jag uppmärksammades även i Expressen när tvillingarna föddes 1967, fortsätter Daisy, för vi var tre tvillingmammor som låg på samma BB i Köping och det var ovanligt.
Yngsta dottern Johanna föddes 1974. Paret drabbades också av stor sorg 1983 när de förlorade äldsta dottern Anna-Karin i hjärntumör. Hon var 17 år då.
Daisy var hemma under tiden döttrarna var små, sedan började hon på Westermo Teleindustri och jobbade där 1985-2008 fram till pensioneringen.
Några råd hur man håller ihop ett äktenskap i hela 50 år?
– I vår generation är det överhuvudtaget ovanligt med skilsmässor, säger Daisy. Men jag vet inte, det har fungerat bra även om vi förstås inte varit överens alla gånger och nu när vi är lite äldre – Daisy är 72 och Owe 75 – är vi jätteglada och tacksamma för att vi har varandra. Har alla minnen, barn och barnbarn tillsammans.
Paret visar en bild från en släktträff i Skogstorp häromåret när alla var samlade och det ser ut som en hel busslast med glada släktingar.
Vad minns ni från bröllopsdagen 1965?
– Det var ett enklare bröllop med bara de närmaste i familjen med middag på ett hotell i Arboga, säger Daisy. Vår äldsta syster Anita var redan gift då och Roger gjorde det senare.
Både Anita och Roger bor i Nyköping i dag.
Daisy hade jobbat så mycket som hårfrisörska med att klä brudar, så hon ville inte ha vit klänning och slöja när hon gifte sig.
Så blev det inte heller som synes på bröllopsfotot.
– Vi systrar inspirerades i stället av Jackie Kennedy till att bära dräkt – hon hade ju ofta Chaneldräkt – och hatt, så kallad "pillerburk", på huvudet.
Bröllopsresa då?
– Owes pappa hade en stor Mercedes, den åkte vi alla sex med upp till Stockholm och tog båten till Åland och Mariehamn där vi hade bokat det så kallade "Socitetshuset." Det var ovanligt då att åka till Åland.
Umgås ni systrar mycket i dag också?
– Ja, inte jättemycket kanske, men så som de flesta. Men mest umgås Owe och jag med Monika och Karl-Johan, eftersom de bara bor ungefär en mil från oss.
Grattis på bröllopstagen och trevlig resa!
– Tack!