För outbildad är inte Kristina. Hon har för det första både naturvetenskapligt- och ekonomiskt gymnasieprogram i bagaget, sedan en IT- och ekonomisk högskoleutbildning från Ungern. Men att översätta ungersk utbildning till svensk, är inte det lättaste. Hon har nu plockat ihop kurser på Mälardalens högskolas beteendevetenskapliga program för att kunna jobba med försörjningsstöd som socialsekreterare inom socialtjänsten.
Förutom heltidsjobb, heltidsstudier och två småbarn i familjen, rycker Kristina in som tolk så och då, eftersom hon pratar flytande ungerska. Och hon hjälper sin man med bokföringen och ytterligare några bekanta med deras företag och kontakt med svenska myndigheter.
Kristinas man Alexander Kisch driver Aidos Hälsa och skönhet AB i Kyrkans hus i Eskilstuna. En mottagning för alternativ behandling.
Låter mycket?
– Men jag sover inte mer än tre-fyra timmar per natt ungefär. Har flextid och kan börja på socialtjänsten runt 06.00 eller jobba efter fem på kvällarna. Däremellan sköter jag studierna på högskolan i Västerås.
Kristina ägnar sig sedan åt barnen på kvällarna och när de har somnat runt 21 börjar hon plugga . . .
– Då rinner lätt timmarna i väg. Men går allt som det ska, är jag färdig med studierna till årsskiftet. Att få ett fast jobb är målet.
Beskriv dig själv med några ord!
– Driven, självsäker, optimistisk och glad.
Men vägen till dessa attribut har inte varit spikrak och problemfri. Kristina föddes och växte upp i Budapest i Ungern, i ett mer reglerat land än det hon kom till när hon flyttade till Eskilstuna som 12-åring.
– Då började mitt liv, kändes det som. Jag kände mig så fri och hemma här. Och från första dagen i Slagstaskolan trivdes jag. Jag lärde mig svenska språket på tre månader. Det var nog lite av rekordfart. Flera av mina klasskompisar frågade mig om svensk grammatik när de körde fast. Borde inte de hjälpa mig med det? Men de menade; men du kan ju, du har precis lärt dig.
Kristinas familjesituation under uppväxtåren har däremot varit splittrad och rörig. Föräldrarna är skilda, hennes mamma och pappa har gift om sig flera gånger. Hon har tre halvsyskon och det har funnits alkoholmissbruk, destruktivitet och arbetslöshet i familjesituationen. Ett tag, under gymnasieåren, bodde också Kristina i Götene, innan hon först stack till Ungern för att få distans och sen återvända till Eskilstuna igen. Då hade hon också träffat sin första man som hon har en 18-årig dotter med. Äktenskapet höll i 14 år. Kristina var den försörjande i relationen.
Hur har du hanterat motgångar i livet?
– Jag låter inte mycket bryta ner mig. Jag försöker att inte se hindren och ältar inte. Utan är glad och tacksam för det jag har.
Dina ungerska rötter?
– De är viktiga och finns alltid där. När jag var 14 år började jag på egen hand åka till Ungern på somrarna för att träffa min pappa och andra släktingar. Med buss genom Europa, för flög gjorde man inte då. Jag åker fortfarande ofta dit.
När Kristina träffade sin nuvarande sambo Alex 2010, också ungrare, började alla bitar i livet falla på plats.
– Vi är tvillingsjälar och hjälpte bland annat varandra genom varsin skilsmässa, något som inte är det enklaste i Ungern.
En ny spirituell värld har också öppnat sig för Kristina i och med att hon träffade 14 år äldre Alex. Han är ett medium och känner tydligt av den andliga världen, är mellan två världar. En förmåga som han har stor användning av i sitt arbete som naturterapeut.
– Tidigare levde jag i ett materialistisk liv. Den andliga världen var helt främmande för mig, jag har alltid varit en skeptiker.
– Men vår dotter Nicole är nu också född med gåvan, på både gott och ont när man är barn för hon blir ofta rädd för det hon ser. Jag har hur som helst tvingats att lära mig hantera det. Samtidigt är det underbart för Nicole ser automatiskt på människor var de har ont, så det kan hända att hon följer i pappas fotspår.
Du ser ingen annan dimension själv?
– Nej, jag har inte samma förmåga som Alex och Nicole, min son Max har det heller inte. Visserligen har jag sett min egen ängel – för alla har en skyddsängel. Det låter jätteidiotiskt, men så här det. Det är en manlig ängel och jag har "stött ihop" med honom flera gånger.
– På senare tid känner jag mer och mer av andarnas närvaro, men jag kan inte kommunicera med dem. Jag brukar inte prata om detta i vanliga fall, men den här artikeln ska handla om mig och detta är min vardag.
Hur känns det att fylla 40?
– Jag är stolt över min ålder, men jag känner mig fortfarande som 25. Jag brukar säga att jag fyller 25, men talar inte om hur många gånger . . .
Du trivs med livet?
– Ja, nu känns det som om pusselbitarna har fallit på plats. Tidigare har jag levt någon annans liv, nu lever jag mitt eget.