Det går att följa paret och deras äventyr på bloggen: sailwitharchipelago.se.
Både Eila och Lennart Clarstedt, som figurerat mycket här i tidningen genom åren som aktiva politiker om inte annat, gick nyligen i pension.
Eila slutade som tjänsteperson på arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Eskilstuna och Lennart slutade som nattsjuksköterska på Karsudden i Katrineholm.
De har fyllt 62 respektive 63 år, har hus och katter i Borsökna. Både ock ska deras 20-åriga gemensamma dottern se till när de är borta.
– Om vi inte hade planerat jorden-runt-seglingen hade vi nog jobbat på till 65, men vi valde att gå tidigare för vi tänkte; man blir inte piggare med åren. Ska vi göra det här, ska vi göra det nu när vi är tillräckligt fysiskt pigga.
Både Eila och Lennart har seglat i alla år, både på varsitt håll och efter att de blev ett par för 20 år sedan. Det har varit segelbåt för hela slanten. Lennart har dessutom kappseglat en del.
På sommarsemestrarna och när barnen var små började de med lite längre turer, först Lettland och Rigabukten, sen blev det Gdansk och den polska kusten och så Tyskland och Kiel ett år.
– Men längre än så har vi inte varit, fortsätter Eila. Så det blir premiär att passera Kielkanalen, sen Engelska kanalen och ut i Nordsjön.
När de kommer till Kielkanalen har de plockat upp goda vänner som följer med på seglatsen en bit mot Frankrike, Spanien och Portugal.
– Vi vår se var vi släpper av dem sen.
Fler drömmål?
– Lissabon och Madeira vill jag gärna till, fortsätter Eila. Sen måste vi ligga still vid och kring Kanarieöarna i flera månader i höst, eftersom det finns restriktioner när man får segla över Atlanten, det beror på vindar och annat. Tre veckor tar det normalt över Atlanten.
Hu, modigt!
– Ja kanske, för vädrets makter rår man ju inte på. Men vi har mycket säkerhetsutrustning med i båten som kortvågsradio och mycket annat. Så vi hoppas det går bra.
När vi kommer till Kanarieöarna kommer flera av barnen och hälsar på. Förutom den gemensamma dottern har Eila ett barn och Lennart tre som alla är vuxna.
Om seglatsen över Atlanten går vägen med start i början av december så väntar sen Barbados.
– Och om ett år vid den här tiden har vi tänkt vara hemma igen. Om vi då har fått lämna båten någonstans och ta flyget hem, låter vi vara osagt. Det får framtiden utvisa.
När vi pratade med paret precis innan de åkte iväg fanns det mycket fjärilar – ja till och med lite nervös småvärk – i magarna och det var massor att fixa in i det sista.
– Det är mer än man tänker sig, med att få pensionen att betalas ut fast vi är ute och seglar och en massa annat med skatter och så vidare, säger Eila.