Den 26 februari 1983 kryper en förväntansfull 11-åring upp i soffan. Familjen är samlad, kassettbandspelaren redo. Snart ska en okänd 16-åring från Norsborg ta Palladium i Malmö och hela Sverige med storm.
– Vilken röst! Och hon var inte mycket äldre än mig. Carola blev stjärna över en natt, minns Anneli Lövstav, 49.
Det första tidningsklippet är daterat två dagar efter Melodifestivalen och kommer från Eskilstuna-Kuriren. Familj, grannar och bekanta låter henne länsa tidningar och flickrummet tapetseras. Samlingen slutar aldrig växa och i dag räknar hon till 98 pärmar, utspridda lite varstans i huset i Stallarholmen.
– Nästa år är det 40-årsjubileum, då kanske jag kommer upp i 100. Det är häftigt att ha följt hela karriären, säger hon och belamrar tillfälligt vardagsrummet.
Till rariteterna räknas foton från genombrottsårets sommarturné. 24 av 26 spelplatser får nytt publikrekord efter Carola Häggkvists besök och 11-åringens föräldrar släpper inte iväg henne på konsert på grund av trängseln. 1985 ser hon idolen för första gången. I dag räknar Anneli Lövstav till 50-talet konserter och möten vid signeringar och andra tillställningar under årens lopp. En minnesvärd upplevelse inträffade i höstas då hon var med och välkomnade publiken till en spelning vid Steninge slott.
– Jag delade ut idolkort – superkul. Dessutom träffade jag Tobias Karlsson och Tomas Brolin.
Hur skulle du beskriva Carola?
– Folk tror att hon är divig, det stämmer inte. Men hon är perfektionist. Sen har hon ett otroligt stort hjärta, jag blir lyft av henne. Den impulsiva sidan kommer fram i "Stjärnorna på slottet" nu. Rösten har allt, hon kan sjunga barnvisa, gospel eller riva av U2:s Pride, säger Anneli Lövstav och syftar på framträdandet på Toner för miljoner-konserten i Globen 1999.
Hon har inga planer på att sluta samla. Som vuxen ser hon däremot på det med andra ögon.
– Förr stannade tid och rum när Carola var på teve. Så är det inte nu, det går att se i efterhand.
Samlingens dyrgrip är en brasiliansk promosingel av "I believe in love".
– 2 500 kronor på Tradera. Men det undrar jag om du får skriva.
Till samma kategori räknas tre exemplar av Pepsireklamen från -83. Sammanlagt gick de på lika mycket som ovan nämnda singel.
– En är signerad, en kan vara till en utställning kanske. Och så en som ingen får ta på. Jag blir väl inspärrad efter det här, säger hon och gapskrattar.
Finns det någon låt som har personlig betydelse för dig?
– Ja.
Leendet är som bortblåst. Hon letar efter orden.
– Magnus och jag har förlorat ett barn. Emma blev ett år och fyra månader. På begravningen spelades "Jag vill alltid älska".
En textrad lyder: "Inte ett enda barn fick förgäves liv nån gång". På en signering långt senare hör hon någon fråga Carola, som mist båda sina föräldrar, hur hon tagit sig igenom svårigheter.
– "Livet är värt att leva", svarade hon. De orden bar jag med mig. Men om det inte varit för Linnea, vår andra dotter så vet jag inte, säger hon tyst och gör en ansats att torka tårarna.
– Musiken finns där i både glädje och sorg.
Dina förhoppningar inför 40-årsjubileet?
– En egen utställning i Gula industrihuset! För Carola, en 40-årskonsert kanske? Hon har gjort sitt i Mello men de får gärna fira henne där. Och så hoppas jag att hon träffar en bra karl. Jag önskar henne kärlek.