Respekten för gamla människor är sedan länge borta i Sverige. Hela samhället har utvecklat en attityd till gamla, som, likt coronan skiljer sig från andra länders. På landsbygden i Frankrike hälsar fortfarande barn på äldre personer, i Sverige, på 1950- och 60-talen höll man upp dörren för äldre och lämnade självklart sin plats på bussar och spårvagnar åt gamla.
Inte ens i politiken är gamla representerade och i vår riksdag är i dag endast sju personer inklusive ersättare över 65 år. Andra exempel är den brist på hjälp som gamla människor behöver i denna dataepok. Här har vi dragit ner på personlig service på praktiskt taget alla områden till förmån för service över nätet. Något som många gamla inte har lyckats hänga med i. Förändringarna har gått så snabbt att de som inte vuxit upp med datatekniken ofta fått stora praktiska problem.
De flesta banker kräver att alla tjänster går över internet, med en rad kodord och speciella tilläggsmaskiner. Hur många dosor, kort och koder ska en gammal människa behöva lära sig och hantera för att ens hjälpligt klara sig i livet?
Den service som en gång i tiden fanns via telefon har försvunnit på de flesta områden. I dag har vi inte sällan runt en timma i väntetid. Och när man väl kommer fram händer det att ens ärende inte kan behandlas på grund av olika sekretessregler. Flera affärskedjor kräver lösenord för att kunna handla litet mat eller annat.
PÅ grund av ett försämrat postsystem och att fakturor ska betalas över internet, så hamnar många gamla i betalningsproblem med risk för indrivning. Utan Svenska Kyrkans och andra godhjärtade volontärer skulle många gamla i karantän inte få någon mat. År 2018 visar undersökningar att av personer över 76 år använder fyra av tio aldrig internet.Coronapandemin har ju inte gjort det lättare heller. En förbättring i telefonservice på alla områden är av nöden! Och arbetskraft finns ju i överflöd!