1 juli i år var vi nog många företagare som satte i gång att rensa. Då ändrades nämligen lagen så att det räcker att spara elektroniska kopior på kvitton och fakturor, vilket innebär att vi nu kan kasta (minst) sju års noggrant sorterade papper som tidigare tagit både plats och energi (om vi har dem elektroniskt). I stället kan vi och våra medarbetare skanna in fakturor och kvitton så snart vi får dem, och sen är de bara ett knapptryck bort för betalning, ersättning och granskning.
Det kanske inte låter som en stor sak, men för företagen kommer det spara både tid och arbete. De flesta har nog någon gång suttit och krånglat med kvitton och häftapparat för att redovisa utlägg eller resor – detta har varit vår vardag, fast med alla de papper som ett helt företag hanterar varje år.
I den konsekvensanalys som gjordes inför lagändringen beräknades vinsten med ett slopat krav på arkivering av räkenskapsmaterial i ursprunglig form uppgå till totalt 3,9 miljarder kronor per år för de 435 000 företag som omfattades av studien. Och då ska man veta att de bokföringsskyldiga företagen i själva verket är många fler än så, vilket borde innebära att vinsten i själva verket är ännu större.
Och då ska vi komma ihåg att detta är en ganska enkel förenkling, om uttrycket tillåts. Det enda som ändrats är att vi inte längre behöver spara papperskopian, i övrigt är kraven på arkivering fortfarande lika omfattande. Så om detta kan spara Sveriges företag över 3,9 miljarder kronor, vilka vinster kan då inte göras om regeringen fortsätter regelförbättringsarbetet?