I början av september uppmättes rekordhöga 31,1 grader i södra Sverige. Globalt har 13 av de senaste 14 månaderna haft temperaturer över 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Den globala uppvärmningen är den huvudsakliga orsaken till dessa rekordtemperaturer, enligt forskarna.
Hur har då den svenska regeringen reagerat på dessa rekordnoteringar? Ja, ansvariga ministrars uttalanden talar för att de inte alls har reagerat. Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari säger fortfarande att Sverige ska klara klimatmålen. Den energi- och klimatplan Sverige lämnade till EU i juni visar att Sverige inte kommer att klara EU:s klimatmål till 2030. Eftersom EU:s klimatmål inte är tillräckliga för att klara ens gränsen 2 grader i Parisavtalet, har Sverige heller inte en politik för att klara åtagandena i Parisavtalet.
Så kommer beslutet att slopa flygskatten och här träder infrastrukturministern Andreas Carlson fram och försvarar det med att det stärker konkurrenskraften och att flyget behöver fortsätta att utvecklas. Forskarnas uttalanden att det leder till ökade utsläpp tas ingen hänsyn till.
Nästa minister som inte ser det akuta klimatläget så allvarligt är energi- och näringsminister Ebba Busch. Hon för fram kärnkraft som lösningen på elbehovet trots att det kommer att dröja minst 15-20 år innan några nya kärnkraftverk finns driftfärdiga. Och fortsatt gäller att staten inte står för kostnaderna för anslutningar till havsbaserade vindkraftsparker.
Finansministern Elisabeth Svantesson tycker inte att det behövs någon utredning av alternativa energilösningar till en satsning på kärnkraft trots upplåningsbehov som kan komma att uppgå till 600 miljarder. Företrädare för Finanspolitiska rådet anser att det kan strida mot reglerna enligt det finanspolitiska ramverket.
Nu krävs en stark opinion för en politik som kräver att regeringen tar klimatkrisen på allvar och ger inte minst våra ungdomar framtidstro.