Är vi redo för krig?

Ett norsk F-35-plan lyfter i Keflavik på Island.

Ett norsk F-35-plan lyfter i Keflavik på Island.

Foto: Eyþór Árnason (TT)

Insändare2024-02-13 14:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I tv-programmet Suhonen & Lifvendahl den 31 januari var temat "Är vi redo för krig?”. Medverkade gjorde också Pierre Schori. Han avlägsnade sig från temat och i stället återgick han till tiden före beslutet om Nato-medverkan och ansåg att vårt land fortsatt skulle vara neutralt och alliansfritt. Vidare uppgav han att USA lovat oss att ”då kommer vi”. Med andra ord, i stället för Nato skulle vi i händelse av krig skyddas av USA. Han varnade därefter för om Trump blir vald så skulle nog inte USA kunna hålla det löftet. Var finns tanken om solidaritet, är frågan som återkommer.

"Ni talar bara om krig", fortsatte han, "inte om fred". Nej, temat var ju ”Är vi redo för krig?”, det betyder ju inte att man inte kan tala om fred i nästa program.

Tanken på Münchenöverenskommelsen kom. Den slöts i München 30 september 1938 av Nazityskland, Storbritannien, Frankrike och det fascistiska Italien. En stor del av Europa firade överenskommelsen som ett sätt att förhindra ett stort krig på kontinenten. I dag betraktas Münchenöverenskommelsen allmänt som en misslyckad eftergiftshandling, och termen har blivit "ett ord för meningslösheten i att blidka expansionstänkande totalitära stater." 

Chamberlains utrikespolitik från 1937 till 1940 baserades på Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlains engagemang för "fred i vår tid" Han ansåg att överenskommelsen bara var upptakten till en större lösning där hela Europa kunde finna fred. ”I morse hade jag ett nytt samtal med den tyske förbundskanslern, herr Hitler, och här är tidningen som bär hans namn såväl som mitt", sade han och viftade med bladet till publikens jubel. 

Men herr Hitler konstaterade, "Jag såg mina fiender i München, och de är maskar". Vilket fick Hitler att tro att de västallierade inte skulle riskera krig över Polen året därpå. 

Förhåller det sig fortfarande så att "Munchenöverenskommelsen" har blivit ett ord för meningslösheten att blidka totalitära stater som önskar expandera? I dag önskar många att fredsförhandlingar skulle bli aktuella mellan Ryssland och Ukraina.