”Pensionärerna är de stora vinnarna i valet 2018”.
Liknande löften uttalades många gånger både före och efter valet. Det skulle minsann satsas på dem som byggt upp det här landet.
Det kan vara på sin plats att påminna lite om gamla beslut. Det var på Göran Perssons tid som statsminister som landets ekonomi krisade. Då beslutades att tillfälligt låna flera miljarder kronor ur pensionsfonderna. Lika tillfälligt höjdes skatten för dem med störst inkomst, den så kallade värnskatten.
Nu vet vi att Stefan Löfven för att kunna sitta kvar som statsminister tyvärr snubblade på sina löften om ett jämställt samhälle när han enbart gick liberalerna till mötes genom att ta bort den tillfälliga värnskatten, men drev inte samtidigt igenom återbetalning till pensionärsfonderna.
Strax före jul kom uträkningarna hur det ska bli med pensionerna 2020. Då hade jag redan sedan länge hunnit tänka tanken att det är lika bra att ta ut glädjen i förskott, för sedan, när sanningen kan avläsas i exakta siffror kanske det inte är lika glatt längre. Så rätt jag hade med min skeptiska skarpsyn.
Nu har vi resultatet. Pensionerna höjs med en mindre summa än om var och en av oss går ut och plockar tre tomburkar om dagen. Pensionärernas köpkraft har rent av minskat både 2018 och 2019. Det visar den uträkning som tidningen Senioren (månadsmagasin för SPF Seniorerna) presenterade i sitt decembernummer.
Trots nästan obefintlig inflation minskade pensionärernas köpkraft med 0,6 procent 2018 och med 0,7 procent 2019. Så gick det med den satsningen på de gamla.
I Sverige finns fortfarande cirka 300 000 fattigpensionärer, som nu åtminstone i förväg kan glädja sig åt ett gott nytt år 2020.