Under de senste åren har jag allt oftare hört begreppet värdegrund nämnas. Alltid i samband med att något privat företag eller någon offentlig förvaltning fått massiv kritik för grov misskötsel och i vissa fall rent kriminell verksamhet. Kommentarerna från de verksamhetsansvariga är oavsett ägarform närmast identiska.
"Detta är givetvis helt oacceptabelt och inget vi står bakom. Vi kommer omedelbart att utreda vad som hänt. Det här står helt i strid med den värdegrund som vi tagit fram och som alla anställda har att förhålla sig till." Och så vidare.
Efter denna utläggning händer i de flesta fall absolut ingenting och verksamheten fortsätter som tidigare.
Då erinrar jag mig att det under mina många år i den kommunala byråkratin passerade många konsulter i korridorerna med mer eller mindre diffusa budskap. Gammal skåpmat stuvades om av påhittiga "visionärer", får en ny kostym och ett nytt namn samt presenteras som en fullständigt revolutionerande nyhet som alla medarbetare måste få ta del av. Konsulterna avlöste varandra och visade upp ett imponerande fotarbete följt av mängder av powerpointpresentationer. Det hela lättades upp med några väl valda anekdoter och sedelärande berättelser ur levande livet. Budskapet paketerades, prissattes och kunde köpas som en, tre eller femdagarskurser.
Vad är det då för hokus-pokus som konsulterna har tagit så bra betalt för att lära ut under de senaste 35 åren? Ja, under olika namn handlar det om att få medarbetarna att vara överens om vilka grundläggande värderingar som ska genomsyra organisationen/företaget, det vill säga vilket förhållningssätt som de anställda ska tillämpa i kontakterna med kunderna/brukarna. Begreppet kallas generellt för värdegrund. Gemensamt förhållningssätt är ett annat namn.
SAS-vd:n Jan Carlssons var föregångare med projektet "Riv pyramiderna". Det handlade om samma sak fast var mer inriktat på hur kunden/flygresenären skulle bemötas för att bli trogen resenär hos SAS. Ni känner väl igen begreppen: kunden i centrum, delaktighet och information, ta tillvara medarbetarnas erfarenheter, tydliga strategiska mål med mera. För SAS som rev pyramiderna och plattade till organisationen, det vill säga delegerade ansvar och befogenheter, handlade det i slutändan givetvis om att öka lönsamheten. För välfärdssektorn handlar det mer om att invånarna ska vara nöjda med de tjänster som tillhandahålls.
Polismyndigheten avslutade år 2007 första etappen av ett internt ettårigt värdegrundsarbete som kostat miljontals kronor. Efter arbetet med att föra ut budskapet till medarbetarna i den yttre verksamheten fick några Malmöpoliser stor uppmärksamhet i massmedia när de i piketbussen kallade några deltagare i kravallerna i Rosengård för "apajäveln" och "blattejäveln". Detta tyder nog på att det fanns mer att göra för att nå hela vägen fram till en gemensam värdegrund i det praktiska polisarbetet.
Inom äldrevården, som har varit föremål för en hel del debatt under många år, är ledordet bemötande. Regeringen tyckte att frågan var så viktig att man åren 2009-2012 satsade 200 miljoner kronor för att skapa en nationell värdegrund för äldrevården. De anställda inom äldrevården fick gå på kurs och lära sig medmänsklighet samt hur man bemöter gamla människor. Syftet var givetvis gott, men kommer det att ge något resultat? Bortkastade pengar, ansåg Lennart Sjöberg, psykologiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Man kan inte påverka människans beteende genom att diskutera värdegrundfrågor. Det finns ingen forskning som tyder på det. Sambandet mellan en antagen värdegrund och beteendet är minimalt, påstod Lennart Sjöberg.
Det förefaller i dagsläget som om Lennart Sjöberg haft rätt. Helt klart är i alla fall att ingen värdegrund i världen hjälper om de privata ägarna prioriterar vinstuttag i sina verksamheter och om kommunerna varje år skär ner budgeten för sina verksamheter för att inte behöva höja skatten.
Mina egna erfarenheter av kurser i ämnet värdegrund är som sagt inte så stora. Jag kommer dock ihåg när det kommunala bostadsbolaget Tyresö Bostäder i mitten på 1980-talet skulle "riva pyramiderna" och åkte iväg med all personal på en tvådagars konferensresa med Finlandsbåt. Den inhyrde konsulten malde på under de två konferensdagarna om dåtidens "värdegrund", det vill säga hyresgästen skulle transformeras om till kund och Tyresö Bostäders personal skulle göra sitt yttersta för att göra kunderna nöjda. Ledorden då var vänligt bemötande, snabb service, kunden har alltid rätt och så vidare, kort sagt att kunden (hyresgästen) var bolagets främsta tillgång. Vid den avslutande kaffepausen innan båten skulle lägga till råkade jag hamna vid grannbordet till ett gäng äldre, luttrade fastighetsskötare/förvaltare. En av veteranerna mumlade fram det som säkerligen alla kompisarna vid bordet innerst inne kände: "Det är mycke snack nu om kunder och service och sånt där, men det säger jag er grabbar, att mot våra hyresgäster hjälper bara taggtråd och trampminor!"
Konferensens budskap hade uppenbarligen inte riktigt trängt fram till alla deltagare.