I skuggan av "Kalla faktas" avslöjande om Sverigedemokraternas (SD) trollfabrik står frågor om politisk moral och ansvar i centrum. Granskningen, som har fått rikstäckande uppmärksamhet, belyser en oroande trend där anställda hos SD använder fejkkonton på sociala medier för att sprida vilseledande information, hot och hat och för att skapa splittring och påverka val. Det här är en fråga om vår demokrati. 

Partiledare Jimmie Åkessons försök att avfärda granskningen som satir är inte bara otillräckligt utan också ett tecken på en djupare brist på förståelse för demokratins spelregler. Men det är inte bara Åkesson som måste stå till svars. Lokalpolitiker som Björn Karlsson, SD:s förstanamn i Strängnäs kommun, har också en roll att spela.

Karlssons vägran att kommentera – med hänvisning till att han inte sett programmet och att han fokuserar på lokalpolitik – är en undvikande taktik som inte håller måttet. Som företrädare för ett parti som nu står i blåsväder bör Karlsson visa ledarskap genom att åtminstone sätta sig in i frågan och den granskning som visar att hans parti har anställda som sprider vilseledande information och åsikter på nätet, fyllt av hat. Vi är mitt i en valrörelse och i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge så nog borde Karlsson förstå vikten av frågan.

Det är dags för Karlsson och andra i SD att inse att deras tystnad inte är neutral. Den är en handling i sig och en som kan tolkas som antingen godkännande av de påstådda aktiviteterna eller som en ovilja att konfrontera obekväma sanningar. Om SD är ett parti som ska verka i vårt demokratiska land, måste de visa att de tar dessa anklagelser på allvar och är beredda att agera för att säkerställa att deras politiska praktik är i linje med våra demokratiska principer.

Det är inte bara en fråga om SD:s rykte på riks- eller lokalnivå, utan om hela det politiska klimatets hälsa. Om vi tillåter att politiska debatter förgiftas av falska konton och smutskastning, vad blir då kvar av vår demokrati?