Nu när de flesta restriktionerna försvinner, öppnar Sverige upp och samhällslivet återgår till det någorlunda normala. Med all denna uppmärksamhet som coronakrisen har fått i två år, kan det vara lätt att glömma en annan pågående kris – klimatkrisen.
Vi har lärt oss från pandemin att det går att ställa om på ett radikalt sätt och att medborgare är villiga att göra vissa uppoffringar om de ser samhällsnyttan. Nu kan vi göra likadant när det gäller klimatkrisen.
Klimatsvaret har ett konkret förslag för hur vi kan ta tag i klimatkrisen så att vi hinner minska utsläppen i god tid. Just som med coronakrisen, rätt åtgärd i rätt tid gör att man slipper en okontrollerbar utveckling senare.
Klimatsvarets svar är inte en skatt men ett system som kallas Avgift och Utdelning. Priset på fordonsbränslen höjs successivt med exempelvis 5 procent per år. I så fall, efter tio år kan priset vara cirka 50 kronor per liter dyrare. Avgiften som lagts på drivmedel delas ut varje månad till alla medborgare i landet och kan fördelas olika till fördel för de som bor på landsbygden eller glesbygden och är beroende av bilen.
Bensin eller diesel blir inte 50 kronor dyrare per liter direkt, utan det sker över tid. Man har alltså en tid på sig att ställa om. Dessutom, så länge man ligger under medelkonsumtion, så får man i själva verket tillbaka mer pengar än man förlorar. Då blir medborgarna mer positiv inställde till omställningen. Förslaget kommer att minska det onödiga resandet, det kommer att effektivisera det nödvändiga, och stimulera till att hitta nya fossilfria lösningar för resandet.
Det är frågan om att bromsa innan utvecklingen av klimatkrisen har gått för långt och blir som en pandemi som drabbar hela världen. Vi kan ta till den här handlingskraftiga åtgärden nu med motiveringen att vi kommer att rädda liv och hejda klimatförändringarna på sikt.