Under år 2022 ökade bankrånen dramatiskt i Sverige och bankrånarna kom över cirka sex miljarder kronor. Det är betydligt mer pengar än vad all kriminell narkotikaförsäljning genererar i intäkter (två miljarder). Konstigt nog drabbades ingen av våra traditionella banker, som Handelsbanken, SEB och Nordea, av ett enda bankrån under det året.
Eller rättare sagt: det är helt naturligt, eftersom de traditionella bankerna dels har lagt ner 1 069 bankkontor de senaste 15 åren. Kvar finns 918 stycken, men där hanteras i stort sett inga kontanter och i många fall måste man boka tid om man vill träffa någon banktjänsteman personligen. Öppettiderna är mycket begränsade och 38 kommuner i Sverige saknar i dag helt bankkontor. Under år 2022 rånades ingen av dessa ”vanliga banker”, av det enkla skälet att där finns inga kontanter.
Rånen drabbade i stället alla nya ”bankkontor” i hemmen med datorer, bankdosor, mobiltelefoner, betalkort, internetuppkoppling och bank-id samt bankkoder av olika slag. Dessa bankkontor utsattes under året för ständiga rån och rånförsök. På hemmakontoret sitter ofta Hulda, 84, och hon är oavlönad banktjänsteman, telefonist, kassörska, datatekniker och säkerhetsansvarig på sitt bankkontor.
Något fysiskt våld förekommer inte vid dessa rån eftersom rånaren ligger bekvämt utsträckt i en solstol i Malaga med sina enda ”vapen”: mobiltelefonerna. Ibland ringer dock Slem Vessla med kumpaner på hemma hos Hulda, 84, och erbjuder sig att omgående ta hand om hennes smycken och lägga dem i ett av bankens bankfack eftersom det varit så många stölder i hennes bostadsområde. Då får Hulda gripa in i rollen som väktare och plocka fram brödkaveln för att avvisa slöddret vid dörren.
De ”vanliga” bankerna har hela tiden frånsagt sig allt ansvar för verksamheten vid Huldas bankkontor. Trots en dom i Högsta Domstolen (HD) om bankernas skyldighet att ersätta Hulda eller Sixten eller Bertil när de blivit avlurade sina livs besparingar av en vältalig telefonbedragare liggande under ett parasoll på Solkusten vägrar bankerna ta sitt ansvar. Allt är då Huldas fel, som enligt banken agerat ”särskilt klandervärt eller varit grovt oaktsam” och därför inte är berättigad till någon som helst ersättning.
Smaka på den argumenteringen från våra banker, som gjorde en sammanlagd vinst på 149 miljarder kronor år 2022 och delade ut 75 miljarder kronor till aktieägarna!
Man kan verkligen fråga sig hur mycket av vinsterna som kommer från besparingarna i personal och lokaler som möjliggjorts av att kunderna både måste arbeta i egna lokaler utan lön samt med egen inköpt utrustning. Det finns ett fult ord som kan användas för att beskriva företag som pysslar med att utnyttja oavlönad arbetskraft.
Det är dags nu, Kristersson med flera, att agera! Det räcker inte med att se bekymrad ut och bjuda in polisen och bankerna till samtal. En hel bransch som lagt över allt ansvar på kunderna och barrikaderat sig bakom stängda dörrar och ett oändligt antal knappval via telefon för att hålla kunderna på armlängds avstånd kommer inte att göra några frivilliga åtaganden.
Det slutliga beviset för detta är att när man till slut hittat ett telefonnummer och ringt banken och gjort alla sina knappval på telefonen så säger en röst ”Välkommen till X-banken. Vi besvarar ditt samtal så snabbt vi kan. Ditt samtal är viktigt till oss.” Här följer lite stillsam musik innan nådastöten sätts in: ”Det är 84 samtal före. Beräknad kötid är 48 minuter.”
Kanske ordföranden i Justitieutskottet, Richard Jomshof (SD), kan hota bankdirektörerna med utvisning på grund av bristande vandel?