Barn med störst behov drabbas hårdast

Insändare 2 mars 2022 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar till insändaren "Färre barn – minskad budget" publicerad den 22 februari. Bra att du svarar Peter Munter, men ännu bättre av Vänsterpartiet som reserverade sig mot beslutet om neddragningar.
Du skriver att det inte finns några besparingar, men glömmer att redovisa neddragningar 2022, som innebär att ett antal medarbetare på Stenhammar f-6 måste sägas upp och för varje dag som går innan de tvingats gå ökar de kommande besparingarna.

Stämmer det inte att budgeten för 2022 blev klar i december? Stämmer det inte att elevpengen är oförändrad trots ökade kostnader? Stämmer det inte att det enda som rektorerna kan spara på är personal, frånsett marginella besparingar på läromedel? Stämmer det inte att det du kallar "minskad central budgetram 2023" kommer att drabba de barn som har störst behov?

Det skrämmer mig, att du, inte verkar förstå att "minskad central budgetram 2023" kommer att drabba barnen med störst behov hårdast. En rektor har en grundkostnad som är, bland annat, ett klassrum, en lärare och ev en elevhandledare. Dessa kostnader är konstanta oavsett om det är 20 eller 25 elever i klassen (om det inte är elever med mycket särskilda behov). Om det blir färre elever i klassen får rektorn mindre pengar, men kostnaderna är i princip de samma ända tills dess att tillräckligt många elever försvinner så att man kan slå ihop klasser. Det enda sättet för rektorn att hålla budgeten är att sparka personal vilket sker just nu och fler lär det bli. 

Så länge det inte blir färre klasser är det svårt att sparka lärare. Administration och vaktmästeri kan kanske minskas marginellt, hyra, underhåll och städ kan rektor inte påverka. Då återstår det att göra sig av med ännu fler elevhandledare vilket leder till ökad oro, medicinska risker och att barnen inte får den utbildning de enligt skollagen har rätt till. 


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa