Brf Björkbacken i Strängnäs bemöter Mona och Lars Forsbergs insändare "Vi har inte kunnat använda vårt garage – på över tre år", publicerad i början av december.
Björkbacken fick rätt i alla instanser från tingsrätt upp till HD som beslutade att inte pröva fallet utan fastställde Svea hovrätts dom 2019-12-16 som förklarade att servitutsavtalet är ogiltigt på grund av att avtalet inte har godkänts av föreningsstämman i Björkbacken. Enligt domen förpliktigades Höjdparken att ta bort garagenedfarten och återställa marken på Björkbackens fastighet.
Beslutet att godkänna servitutet (innan det dömdes som ogiltigt) togs av interimsstyrelsen 2012-03-08 (Peabs byggstyrelse) i Björkbacken, vilket de inte hade mandat att göra då ett stort antal lägenheter redan sålts och de boende var i full gång att bilda en egen styrelse.
På Björkbackens årsstämma i april 2012 fick Peabs byggstyrelse inte ansvarsfrihet. Den byggande styrelsen ersattes vid stämman av en ny styrelse bestående av medlemmar i föreningen som köpt lägenheter i Björkbacken. När den nyvalda boendestyrelsen upptäckte servitutsavtalet i handlingarna ansåg man att avtalet var ogiltigt eftersom det inte hade godkänts på en föreningsstämma enligt 9 kap. 15 § i bostadsrättslagen.
Enligt detaljplanen antagen 2009-05-19 för området kan garagenedfarten byggas på Brf Höjdparkens egen fastighet Baddaren 5. Byggföretaget Peab byggde både Björkbackens och Höjdparkens bostadshus och hade kontroll över de byggande styrelserna i båda föreningarna.
Byggstyrelsen i Björkbacken skrev ett servitutsavtal med Loak AB som ägde den obebyggda tomten Baddaren 5 (Höjdparken) om nyttjande av Björkbackens mark för byggande av en garagenedfart till Höjdparkens garage. Peab köpte sedan bolaget Loak AB och fastigheten Baddaren 5 som ingick i bolaget. Två av Loak AB:s ägare blev sedan styrelsemedlemmar i Höjdparken med god kännedom om hanteringen av servitutsärendet.
De medlemmar som flyttat in i Björkbacken hus protesterade hos en mängd myndigheter, Loak AB och Peabs företrädare, när 360 kvadratmeter trädgård på Björkbackens fastighet förstördes vid grävningen för Höjdparkens garagenedfart. Trots detta fortsatte Höjdparken och Peab att bygga garagenedfarten på Björkbackens mark.
Garagenedfarten orsakade Björkbacken ett flertal betydande olägenheter. Björkbacken inledde därför ett rättsligt förfarande mot sin byggstyrelse i Björkbacken och även mot Höjdparken gällande om servitutsavtalets giltighet.
Innan Kronofogden stängde av infarten 2020 fick Höjdparken erbjudandet att använda garageinfarten under den tid som det tog att bygga en ny garageinfart på den egna fastigheten, om de inte gick vidare rättsligt. I den uppkomna situationen valde Höjdparken att inte följa hovrättens dom utan ansökte i stället hos Lantmäteriet att genom s k lantmäteriförrättning tvångsvis få ta Björkbackens mark i anspråk för att där få behålla nedfarten till garaget i sin egen fastighet.
Lantmäteriet, Mark och miljödomstolen och slutligen Mark och miljööverdomstolen beslöt genom dom 2023-05-30 avslå Höjdparkens begäran att tvångsvis få ta mark på Björkbackens fastighet. Motiveringen i domen är att Höjdparken har möjlighet att på sin egen fastighet bygga garagenedfarten till sitt garage. Då får man inte ta mark i anspråk på annans fastighet.
Makarna Forsberg som bor i Brf Höjdparkens fastighet framhåller att bygglov beviljades för Höjd- parkens garagenedfart på Björkbackens fastighet. Byggnadsnämnden i Strängnäs kommun borde ha kontrollerat att giltiga handlingar fanns innan bygglov gavs.
Bygglov innebär ingen rättighet att bygga på någon annans fastighet. Det krävs också giltigt tillstånd av ägaren till fastigheten. Enligt ovan nämnda dom i Svea hovrätt var servitutsavtalet ogiltigt från början.
Makarna Forsberg anger att det bor huvudsakligen pensionärer i Höjdparken och detsamma gäller för Björkbacken. Även Björkbackens boende vill ha lugn och ro i sin boendemiljö och en infart till sin fastighet som den beskrevs i säljprospektet för lägenheterna och i föreningens ekonomiska plan.
Makarna Forsberg påstår att när husen på Höjdparkens fastighet började byggas bedömdes att den bästa lösningen för garagenedfart till Höjdparkens garage var att bygga den på Björkbackens fastighet. Varför det skulle vara den bästa lösningen anges inte i makarnas insändare. För de boende i Björkbacken är det inte någon bra lösning med alla de problem som garagenedfarten medför.
Höjdparkens olika förlikningsbud genom åren om ekonomisk ersättning för att få behålla garagenedfarten har konsekvent avvisats av Björkbacken. Det handlar inte om pengar utan i stället att Björkbacken av säkerhetsskäl och andra skäl helt enkelt inte vill ha Höjdparkens garagenedfart på sin fastighet.
Makarna Forsberg antyder att Björkbacken vill straffa de boende i Höjdparken. Så är det naturligtvis inte. Björkbacken vill endast att Höjdparken inte ska använda Björkbackens fastighet för ändamål som kan utföras på Höjdparkens egen fastighet enligt gällande detaljplan.
Man vill absolut inte ha de olägenheter och störningar av sophämtning och biltrafik som garagenedfarten till garaget på Höjdparkens fastighet medför. Garagenedfarten har dessutom i strid med Lantmäteriets beslutade ledningsrätt byggts ovanpå de kommunala VA-ledningarna som skall vara tillgängliga för reparation. Räddningsvägen in till Björkbackens gård blockeras av Höjdparkens garageinfart. Björkbacken har bara olägenheter av Höjdparkens garagenedfart.
Makarna Forsberg skriver också i sin insändare att de inte vet varför Björkbacken inte vill ha Höjdparkens garagenedfart på sin fastighet. Det förvånar Björkbacken då Höjdparken i alla rättsliga omfattande processer under nio år företrätts av två advokater i Stockholm. Höjdparkens ombud måste rimligtvis ha informerat Höjdparkens styrelse och medlemmar om Björkbackens inställning. Lars Forsberg har även varit styrelseledamot och haft full insyn i handlingarna.
Höjdparken och Björkbackens styrelser samarbetar nu kring återställningen av Björkbackens mark. Parallellt pågår Höjdparkens bygglovsansökan om garageinfart på den egna fastigheten. Om domen vann laga kraft skulle Peab stå för ombyggnationen enligt en artikel i Dagens industri redan 2018.